Ledsen... Alternativ

[Kakaduan]

Vi begravde min pappa i torsdags. Eftersom han inte gillade det här med religion valde vi ett litet kapell på kyrkogården där han fått plats, och där det inte känns så "kyrkligt". Platserna i kapellet var begränsade och vi ville också hålla det hela lite mindre.

Mammas sida av släkten är stor och vi umgås mycket, medan pappa "bara" har två bröder som vi inte umgåtts med mycket eftersom de inte bor i samma stad som vi. Han har dock pratat mycket med dem i telefon och en av dem stannar alltid till några dagar när han och hans fru är i närheten.

När mamma meddelade tid och plats för ceremonin sade hon att vi hoppas att de som kände att de hade en nära relation till pappa kommer. Min farbrors fru har två barn från tidigare äktenskap och dessa två har träffat min pappa en sisådär 4-5 gånger totalt. Hon ville dock att dessa skulle få komma och vi sade att det fick de naturligtvis om de kände så.

Dagen före begravningen ringde min ena farbror och meddelade att de och deras familjer (8 pers) tänkte avvika efter ceremonin eftersom de uppfattat att alla inte var välkomna. Hur vi än försökte förklara att det var ett missförstånd gav de inte med sig. Tre av kusinerna följde med på mottagningen men ingen av pappas bröder!!! De åkte istället och satte sig på ett café. Det har nu framkommit att den som känt sig sur var min farbrors fru och då hakar mina båda farbröder på och väljer att följa med henne.

Vi blev förstås jätteledsna och det hade krossat pappas hjärta (vilket jag talade om för dem). Nu har de ringt och vill diskutera saken, men jag känner att jag inte vill. De förstörde hela vår dag som annars hade varit så vacker och fin och jag känner att det inte kan göras ogjort. Är inte alls intresserad av att prata med dem. Är det dumt? Långsint? Jag tycker det är illa gjort av vuxna människor...

Kakaduan

[Betty]

Först av allt vill jag be att få beklaga din sorg. Jag har själv förlorat båda mina föräldrar så jag förstår hur oändligt tungt det känns för dig just nu.

Vad gäller dina farbröder med familjer så finns det väl inget att diskutera - tvärtom - de borde be om ursäkt och respektera er sorg.
Att de egentligen inte hade tänkt säga något förrän precis efter ceremonin tycker jag låter rent ut sagt respektlöst.
Det inträffade kan inte göras ogjort, de gjorde ett korkat val. Du behöver inte alls må dåligt och känna dig hemsk över att du inte vill träffas och diskutera saken.
*kram*