Stor KRAM till dig ÅSA, som öppet kan skriva hur du uppfattar verkligheten med all stress. Bra tåga i dig!!!!!!!!! Själv känner jag mig jättestressad av jobb, hem, trädgård, familj, social samvaro. Det jag helst vill är att bara få flanera runt i min trädgård utan att behöva tänka på alla måsten. Ändå tar jag det väldigt lugnt idag.
För 12 år sedan blev jag totalt med dagens fina ord "utbränd". Drabbades av Panikångest och kunde inte gå utanför dörrarna på två år, utan att drabbas av kallsvett och en fruktansvärd hjärtklappning. Ja det bevöver jag inte dra upp här, de som har panikängest vet vad det handlar om. Vilket fall har jag kommit igen och är ute på arbetsmarknaden sedan 10 år tillbaka. Men jag känner igen vissa signaler, det är nog hög tid att varva ner. Ibland kan jag tänka, tur att man varit med så man vet vad det handlar om. Som sagt det gäller att tänka positivt och fram för allt ta till sig signalerna.
Varning till er alla som känner er stressade och svimfärdiga, våga säga NEJ, livet är så mycket mer än att bara finnas till för arbetsgivare och familj. Usch vad jag lämnat ut mig, men ni känns allesammans som mina nära vänner (dem skall man vara rädd om), dessutom bjuder man inte på sig själv kan man inte förvänta sig att bli bjuden tillbaka.[COLOR=blue]
|