Hur ska en bra svärmor vara? Alternativ

[netaave]

Jag vill inte byta ämne i Råse-Maries tråd, men undrar med anledning av diskussionen där hur ni tycker man ska vara som svärmor?
Jag undrar också över skillnaden egen mamma - svärmor. Är det inte så att vi tjejer generellt tål mer kritik från våra egna mammor än vi gör från svärmor? I alla fall var det så i mitt fall. Min svärmor var en underbar person som tyvärr inte finns längre men som jag saknar mycket.

Nu är jag själv svärmor och bestämde mig från början att vad som än hände skulle jag inte lägga mig i, och att jag aldrig skulle ta parti för någon av dom innan jag hört bådas versioner.
Nu har jag som tur är aldrig blivit indragen i någon konflikt, men märker ju att min svärdotter frågar sin mamma om barnvakt betydligt oftare än hon frågar mig. Rannsakar jag mig själv upptäcker jag att det gjorde nog jag också.

Min svärdotter var nog lite avvaktande till mig i början men har tinat upp efter hand, men fortfarande är det oftast sonen som ringer när dom behöver hjälp t.ex.

Är det så att vi tjejer automatiskt vänder oss till våra egna mammor i första hand?
Skulle vara kul att höra lite.

[Airamya]

Jag har också en svärmor
Hon lägger sig i ganska mycket o har många egna åsikter och svårt att se saker ur nya perspektiv. Hon styr o ställer o vill ha full kontroll på allt i vårt liv, från räkningarna till lakanstvätten... Det kan bli frustrerande ibland men hon är en underbart fin människa med ett stort hjärta och ställer alltid upp när man behöver det.
Jag vet hennes bakgrund och kan till fullo förstå varför hon har det kontrollbehov hon har, varför hon är som hon är. Detta gör att jag också förstår hur jag ska bemöta henne för att hejda henne ibland utan att det ska bli en konflikt.
Hon är en gudagåva. Jag måste erkänna att det finns tillfällen då hennes kontrollbehov och helt fantastiska ordningssinne varit till stor hjälp (eftersom jag är raka motsatsen - Fröken Virrpanna) men när hon försöker ta med sig alla pärmar med viktiga papper hem till sig för att sortera dem så som hon vill att det ska vara (i bokstavsordning), då går hon för långt
Nej, hon är inget 'problem', tvärtom. Hon är en klippa. Jag är lyckligt lottad


Och en vacker dag blir jag väl svärmor jag med. Känner ingen oro inför det.

Man ska "finnas", men också "finna sig i" att respektera dem och deras val av liv. Vara ett stöd, när stödet önskas.
Förvissa sig om att "de" vet om det, och att de vet att de är viktiga och att "jag" är STOLT över dem, precis som de är. Men också själv ha "ett eget liv".

Idealbild Mycket bra sådan

Solen skiner...