Koltrasten är i målbrottet tror jag! Han låter sådan. Men det blir bättre för varje dag som går.

Och idag kom han ned en sväng och kollade om jag eventuellt skulle ha några äpplen med mig... men det hade jag inte. Han landade så där 20 cm framför fötterna på mig.
Han är kul, för man kan "samtala lite" med den med små tju-tju-ljud! Så vi snackade en stund. Sen pekade jag på almen och sa: "Stick iväg och sjung upp dig nu! Du vill väl bli farsa i år, eller hur?"
Det är tur att mina arbetskamrater också blivit så engagerade i denna lilla koltrast i vinter och tagit med kakbitar m m från matsalen. För annars hade de nog bett någon hämta mig till närmsta mentalsjukhus! Om det finns några, numera? Lovar rapportera när Traste sjungit upp sig!