Vad göra med en vän, som bara ser ALLT i svart? Alternativ

[*solis*]

Egentligen vet jo jag svaret på den frågan själv:jag måste lugnt säga ifrån att jag inte längre finner mig i att vara hennes avlastningsplats för allt skit i hennes liv:och det är MYCKET skit!

Livet är trots allt så full av allt möjligt underbart bara man är villig att se detta,speciellt i sin vardag i alla små sakerna och händelserna

När jag nu varit sjuk länge så har jag fått uppleva så mycket kärlek av mina vänner barn och grannar

Men denne min väninna kommer bara med skit och jag går nästan under när vi pratas vid för det mesta gråter jag efteråt.

Jag har kommit på att tyvärr så når jag inte till henne hjärta hur jag än försöker

Och ändå älskar jag min väninna och tycker oerhört synd om henne som ser allting så djupt svart .

[*solis*]

Ja herregud Solis! Som jag sa tidigare så är min åsikt den att sådana "s.k. vänner" behöver du inte i ditt liv! Hade det gällt mig så hade jag inte bara tagit en paus ifrån henne, nej jag hade nog sagt upp den bekantskapen för länge sen...

Hur skulle jag kunna det;jag har jo alltid älskat henne och hon är som en syster för mig! Nu rinner mina tårar, här har jag en levande syster som kom till min närhet och jag trodde att jag kunde hjälpa henne med min inre glädje och min stora tacksamhet för livet men hon ser bara det som är svart och förvränger allt(:

Det går inte att ha samtal med henne utan att allt vänds till det mörka

Min egen syster i Finland är döende och känner inte igen sina anhöriga ,så det gör så ont att se en kvinna att bete sig som min väninna gör

Jag önska att hon kunde bli lycklig och glad efter alla hennes svårigheter och att hennes barn kunde komm och hälsa på henne.