Östrogen ökar risk för bröstcancer, 3440 fall under 1990-talet Alternativ

[Skatmor]

Nästan vart femte fall av bröstcancer hos medelålders svenska kvinnor under 1990-talet kan kopplas till hormonbehandling under klimakteriet. Oftast handlar det om östrogen i kombination med gulkroppshormon. Av totalt 18 916 fall av bröstcancer bland 50-64-åriga kvinnor uppskattas 3 440 ha denna förklaring.

Det är skrämmande höga siffror som avslöjas om de stora riskerna att få bröstcancer av hormonbehandlingar med östrogenpreparat som lättvindigt rekommenderas och skrivs ut av svenska läkare till helt friska kvinnor.


http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_9585630.asp






SvD

[amaira]

Diskussionen gällde inte att överdosera läkemedel utan vilka biverkningar det ger vid " normal "dos.

Att inte överdosera östrogenpreparat var just det som jag menade att man inte gör om man får det under kontroll via sin läkare.
Att själv experimentera med andra okontrollerade preparat skulle jag aldrig göra, oavsett om det är " naturliga " som sojabönor ( som någon skrev om).

Sojabönorna ska tydligen innehålla något östrogenliknande , och visst jag äter sojabönor ibland men att använda det utan kontroll i stället för medicin ? Nej aldrig i livet!

Om man däremot tog reda på hur sojabönor påverkar östrogenhalten i kroppen och utav detta kom fram till hur mycket sojabönor just jag skulle behöva äta ( och hur man vet att innehållet av östrogenpreparatet är konstant i alla sojabönor) så skulle jag , under läkarkontroll,kunna tänka mig att prova det. Men , jag vill naturligtvis också veta om det finns några biverkningar. Då måste det också undersökas.

Allt detta görs när man tar fram ett läkemedel/godkänt naturmedel. Att ta fram ett läkemedel kan ta 10-20  år innan man får tillstånd att släppa ut det på marknaden. Det kan fortfarande ge biverkningar men eftersom det är registrerat hos Läkemedelsverket så tas alla rapporter om biverkningar om hand och utreds.

Vilka mer biverkningar, än en underlig hudfärg , betakarotenet ger vet jag inte. Men det kan ju vara med det som med så mycket annat att man inte upptäckt det ännu.

Men är du inte rädd för kemikalierna?

Det här är en bra tråd, eller hur Eko , nu har du lärt dig citera rätt .


"Inte rädd för kemikalierna"... ALLT är "kemikalier" även i naturmedel. Det är vad jag menar med min ramsa "bolmört, lömsk flugsvamp, osv".

Titta här t.ex. artikel i aftonbladet


I läkemedlen är innehållet känt och dokumenterat.

I växterna finns "allt möjligt" en del ännu inte känt, än mindre dokumenterat. Även i de s.k. läkeväxterna.
I dem saknas kontrollen! och - precis som mamamaggan skriver - även seriös lagstadgad uppföljning av resultat och eventuella biverkningar.

Är det någon som tror, att de som lanserar naturmedel, inte är ute efter ekonomisk vinning? Ha, säger jag om det i så fall.

Inom den branchen finns dessutom större utrymme för "självutnämda experter" och rena bluffmakare, i och med att det finns utrymme för det.


Många hänvisar till en lång tradition av användande, som garanti för dess verkan inklusive ofarlighet.
"Förr i tiden" var ju människor oftast hänvisade till att kurera sig själva bäst de kunde.

Århundraden av användande, tror många, ger garanti för verkan och ofarlighet. Det är inte sant.

Till exempel använde man sig på 1700-talet och framåt (tror jag det var) av något som kallades "signaturläran" = "lika botar lika".


I en värld där man enbart hade att förlita sig på Gud, kunde man inte tro att Gud bara övergav, utan för den som blev sjuk, fanns också läkemedlen i dens närhet, ute i naturen.

För att finna medicinen, gick man ut och tittade på Guds skapelser= växterna, och där fann man det man sökte. För att människan skulle hitta, hade Gud gjort så att växterna LIKNADE det organ som behövde botas.

På det viset användes t.ex. blåsippa mot leversjukdomar, och lungört mot lungsjukdomar.

Blåsippans blad liknar en lever - vilket även går igen i det vetenskapliga namnet "hepatica" (hepar), som betyder just lever.

En sort av lungörten har vitprickiga blad och påminner om lungvävnad.

Det var Guds fingervisning till botemedlen.

Idag används knappast dessa växter som medicin, tack och lov.

Det finns gott om exempel på medininalväxer, vars användning har övergetts, tack och lov!


Sedan finns det också gott om växter som verkligen botade! Men ingen växt innehåller enbart det botande ämnet!!!

Vilket kan vara på både plus och minus.

På plus så kan det vara så att det är just kombinationen av ämnen som gör medlet mer (eller bättre) verksamt, än en medicin utvunnen på det rena ämnet.

På minus är just det - vi har ingen aning om, vad det är vi får i oss!

På minus ligger också att vi inte vet mängden som vi får i oss!! Och inte heller kan vara säkra på en kontinuitet om vi behöver äta medlet under flera dagar.

Varje växtindivid har nämliga olika "doser" av olika ämnen i sig, beroende på ljus, vatten, jordmån, temperatur, skugga, mognadsfas, tid på dygnet som den skördas, osv. osv.


Att använda naturmedel som huskur till småkrämpor, det gör jag med.
Men då ser jag till att jag håller mig till ofarliga växter d.v.s. sådana som inte är särskilt verksamma.
Dvs som även kan användas som krydda eller mat.

Den här årstiden är det nässlor och kirskål, med de första pepparmintsbladen, som blir ett hälsobringade vårkur-te.


Jag blir avslappnad och sömning på mitt lindblomste, och mitt snärjmårete mår jag UTMÄRKT av, så fullt av nyttiga mineraler, vitaminer och spårämnen som det är. (eller kemikalier om man så vill)


Jag är inte emot användadet av naturläkemedel om jag är SJUK - men då ska den som handhar min medicinering, i botten ha en läkarutbildning !

Något annat utsätter jag mig inte för.
De verksamma kemikalierna i de verksamma medicinalväxterna, är ALLDELES FÖR "verksamma" för det.