Medlem
Antal inlägg: 6 646
Medlem sedan: 01-04-2004
Medlem nr: 3 128
har själv inte anmält mig fast jag är för donationer, ren slapphet, nu får jag se till att göra det, hur är det med er andra, har ni anmält er? anmälan kan göras på livsviktigt.se krister
Medlem
Antal inlägg: 2 745
Medlem sedan: 09-03-2003
Medlem nr: 882
Organdonation känns helt OK. Vad ska man med det till när man inte lever längre. Men att samtidigt skriva sig i register så att de kan skära i en för forskning...nja!
Känns inte lika angeläget, förlåt det var fel uttryckt. Egentligen menar jag att om man donerar sina organ för att ge någon annan fortsatt liv så känns det angeläget och jag tycker jag kan lita på att min kropp blir respektfullt behandlad.
Att man skulle dissekeras för forsking känns lite respektlöst på något sätt. Och vadå forskning. Jag kan ju lika gärna bli försökskanin för läkarkandidater och inte till forskning för att bota sjukdomar.
Det är orsaken till att vi pratat om vad vi skulle vilja här hemma ifall det händer någon i familjen en olycka. Visst skulle vi donera men inte till vad som helst och inte under vilka omständigheter som helst.
Vi har också pratat om att familjen skall vara med vid de undersökningar som gör att man i så fall förklaras hjärndöd och kommer i fråga för donation. Jag tror nämligen att det är lättare för familjen att verkligen acceptera att familjemedlemmen är hjärndöd om man får vara med i undersökningen och få förfarandet förklarat för sig av läkaren. Jag har också för mig att det krävs att det är två olika läkare som oberoende av varandra skall dödförklara. Det är viktigt att man har den tryggheten.
Personligen känner jag mig alltså tryggare med att familjen får vara de som ser till att min vilja om vad som skall hända med min kropp uppfylls.
Visst kan det var svårt för familjen att fatta ett sådant beslut om man inte pratat om det. Men det har vi gjort och alla är helt överenns om vad som skall gälla.
Jag betraktar mig som en ganska generös person men jag är visst inte lika generös som ni andra. Fast man kanske tänker om med tiden, vad vet jag.