Påkörningsskador är vanliga på träd, både på träd i stadsmiljö och på gårds- och alléträd. En liten påkörningsskada kan efter några år resultera i att barken och veden runt såret dör bort och skadan blir därför större.
Man ska under inga omständigheter försöka täta igen en sådan skada, varken med cement, plastic-padding, lac-balsam eller dylikt. Träd har försvarsförmågor innuti veden som är långt bättre än någon av de metoder vi kan åstadkomma. Även om skadan kan se dålig ut på utsidan av trädet så kan veden var frisk bara någon centimeter under skadan. Därför ska man aldrig heller ge sig på att skära bort rötskadade partier i veden eftersom trädet har utvecklat en barriärzon mot rötan för att begränsa den. Om vi lägger på artificella sårförslutningsmedel stänger vi in fukt och skugga, vilket är idealiska grogrunder för rötsvampar. Därför ska detta inte göras.
T.o.m. ihåliga och mycket rötskadade träd kan stå mycket stabilt. Tyska och svenska undersökningar visar att om bara 1/3 av veden i stammens tvärsnittsyta är frisk kan trädet stå stabilt.
Om man anser att trädet är mycket värdefullt så kan man absolut förbättra trädets levnadsvillkor. Gröngödsling, rotrestaurering och vattentillförsel är enkla åtgärder som ofta ger goda resultat och gör att träden oftast klarar sig mycket bra trots skador.
Jag vill inte vara messersmitt, men jag tvivlar på att du ser kärnveden. Kärnveden är den allra innersta, kompakta veden. Den ser du inte om du inte hugger dig in till stammens centrum.
--------------------
|