Jag tror inte längre på det där att försöka begränsa giftanvändning till en del av trädgården.
Jag har hittat en vit sand som jag för fem år sedan lade i jorden i ett hörn av trädgården i det andra hörnet. Jag ser årligen hur frön sprids långväga. Hur vatten från ett ställe rinner ned flera hundra meter ned och bort. Hur spridning av svamsporer flyger från träd till träd och hur regn spolar allt möjligt från ena stället till det andra. Hur fåglar och maskar och allsköns djur flyttar saker. Hur jag själv flyttar jord och växter från ett ställe till ett annat. För att inte tala om hur långt löst skräp färdas på vattnen där jag bor...
Det jag använder i trädgården betraktar jag som det jag sedan lägger på tallrikarna - i en eller annan form. Förr, eller ett år senare.
Cilla
--------------------
|