knivigt läge. Den stora frågan är förstås om hanär övertygad om att han överhuvudtaget inte vill ha barn eller om han bara inte känner sig redo än. Om han inte känner sig redo tycker jag att du ska respektera detta och ge honom lite tid. Förklara att det är något som du vill och kanske ska du påminna om att vi tjejer ju inte kan vänta hur länge som helst. Sedan kan ni ju bestämma att ni pratar om det ingen om någon månad. Det är ju faktiskt inte panik för din del än. Vill han tex ut och resa först, båtluffa en månad i karibien eller vad det nu är för ideer han vill förverkliga om han bara vill vänta lite, då kan ni ju faktiskt vänta ett eller två år utan någon särskild fara alls. Men du måste göra klart för honom att du ärligt vill veta om han bestämts sig för att det aldrig ska bli några barn eller om det bara är "inte riktigt än". Ett trix kanju vara att försöka få honom att knyta an till någon liten bebis i bekantskapskretensom ni kan ta hand om lite då och då. Då kanske bebiskänslan smyger sig på. Men du,lova för allt i världen inte ut er som barnvakt till typ sju ungar i olika åldrar på samma gång för en hel helg eller nåt sånt ...då kan effekten bli motsatt
.
Själv vill jag ha barn och min sambo har tagit upp det några gånger också men situationen är lite omvänd här. Kan bero på att han är ca 10 år äldre än mig. Jag vet inte riktigt om jag är redo. Så svårt att veta, och så enormt stort ansvar. Vi väntar nog nåt tag till iallafall, ska ta mig en ny funderare framåt höstkanten...
Hoppas det löser sig. Vet han att han verkligen inte vill ha barn alls då får du ju respektera det och sedan får du ju fundera igenom vad som är viktigast för dig och kanske ta en liten timeout för att fundera detta. Att ställa ulitmatum, pressa eller lura någon till att bli förälder, det avråder jag iallafall bestämt ifrån. Taskigt mot barnen.
jag vill ha barn, men inte han
10-05-2005, 11:03
