Varför beskärning?, Efterlyst diskussion Alternativ

[Big Gardener]

Som Cilla har efterlyst så startar jag här en tråd där vi kan diskutera varför så många vill och väljer att beskära sina träd som en åtgärd på trädets problem.

Cilla skriver:
"Kan det vara att det tuktade verkar mer civiliserat än det vilda, av människan oskötta? Att vi har tuktade slottsträdgårdar som ideal någnstans i bakhuvudet? Eller skogsmänniskan i ryggmärgen som måste kämpa mot naturen för att kunna få plats, odla och leva? Att vi glömt eller aldrig vetat hur naturen sköter tillväxt och annat? Att det vi gör med rötterna (det viktigaste, gräva rätt och vattna) inte omedelbart syns, men att en beskärning gör det och att synligt arbete alltid är finare än osynligt?"

Hybrisen i tron att vi kan styra och kontrollera naturen har vi ju diskuterat innan, men detta är en mycket bra reflektion och jag tror du sätter fingret på minst ett av problemen.

Vi är kortsiktiga människor. Resultat krävs väldigt snabbt. Problemen ska lösas snabbt och genast. Trädet ska blomma, växa, bli friskt eller se ut si och så. Men det är inte bara åtgärder som krävs snabbt, även resultat krävs också snabbt. Men eftersom resultaten när det gäller trädvård ofta spänner över 5-10-20, kanske 50 år, glöms åtgärden bort.

Låt oss dra en jämförelse till vvs-branschen eller snickeribranschen. Många "händiga" personer tänker sig att lösa sina vvs-, snickeri, byggnads- och måleriproblem själv. Resultaten är ganska talande och direkta. Tusentals personskador kopplade till detta per år flera miljoner kronor i kostnader för att rätta till fel som begåtts av personer med bristande kunskaper i ämnet (Källa: Konsumentverket).

Här ser vi väldigt snabbt kopplingarna mellan felaktig åtgärd, dåligt resultat, kostnader och eventuella skador, något som vi inte ser i trädvårdsproblematiken. Ingen drar därmed lärdom av sina misstag eftersom resultaten ligger så långt fram i tiden.

I grunden ligger ju naturligtvis bristande kunskap och viljan att ta reda på fakta. Det positiva är ju att alla som är på detta forumet faktiskt har sökt sig hit för att inhämta mer kunskap. Men grunden till detta problem bör kanske var och en bör söka djupare inom sig...

[Cilla]

Ibland råkar vi in i diskussioner om beskärning här som jag tolkar som om de mest handlar om semantik, dvs ordens betydelse. Här är ett förslag och försök till beskrivning av beskärningstyperna:

Formbeskärning
Inriktar sig på den yttre delen av kronan/busken för att skapa en särskild form av denna. Att påverka den yttre formen görs bäst om man börjar när växten är mycket ung eller när man endast behöver beskära ung ved.
Exempel: Häckar är vanligt att formbeskära. En gran/granhäck som formbeskärs rätt förgrenar sina årsskott och blir mycket tät i yttre grenverket, men liksom sin obeskurna like helt tom på gröna barr innanför årsskotten. Björk, asp, pil, bok mm som formbeskärs bildar stam med sidogrenar men en yttre krona som är tätt förgrenad och formad. Vissa arter såsom idegran, buxbom m fl lämpar sig mycket bra för formbeskärning.

Uppstamning av träd
De nedersta grenarna av ett träd tas bort för att mer utrymme eller ljus ska skapas under det. Görs med fördel när trädet är ungt så att snitten inte blir så grova. Man kan även stamma upp vissa busktyper så att de liknar träd - slån är ett sådant exempel.

Uppbyggnadsbeskärning
Görs av unga träd för att skapa framtida stabil krona och av buske för att den ska bilda tät förgrening. Med kärnfruktsträden sker främst uppbyggnadsbeskärning de första 10 åren. Med de flesta andra träd är den beskärning som gjorts i plantskolan oftast tillräcklig. Att ta bort dubbeltoppar på äldre träd innan topparna blir grova är ett undantag. Vissa trädslag som t ex lärk har tendens att bilda sådana dubbeltoppar som sedan blir instabila.

Underhållsbeskärning
Görs främst på vuxna kärnfruktsträd och buskar för att trädet/busken ska föryngra sig i något snabbare takt än det gör av sig själv, för att grenar ska bli stabila och frukten solbelyst. De första prioriteterna i all underhållsbeskärning är att ta bort död eller skadad ved. Exempel: Gamla tappar och död ved tas bort i ett äppelträd, trädet gallras för att bli något glesare, nya skott riktas för att få stabilitet när de blir äldre. Ett par-tre stammar av syrénhäcken sågas ned helt till marken för att stimulera nya rotskott från marken. Våvinterbeskärning av träd och buskar stimulerar vegetativ tillväxt (gren och blad) på de arter som tål den, medan sensommarbeskärning inte gör det men är de flesta arters bästa läketid.

Hamling
Påbörjas när trädet är ungt. Man bygger upp mycket korta välriktade krongrenar varifrån man sedan skär av ungveden. Från dessa "knutor" skär man av ungveden så att trädet kan läka snitten. Träd som är rätt hamlade kan leva mycket länge. Lind är i städer vanliga för hamling, pil är vanliga hamlingsträd i södra Sverige.
Förr hamlades för att få fram rikligt med ungskott till djuren, numera sker prydnadshamling. Vanlig periodicitet var förr att man tog alla ungskott vart annat till vart fjärde år. Idag prydnadshamlar man oftare genom att ta vartannat eller vart tredje ungskott årligen så att trädet inte måste skapa blad genom att också ge energi till grenbildning vid varje hamling.

Stympning
Trädens grovgrenar kapas. Alltid livsavkortande för träd. Ofta gjort utan medvetenhet om konsekvenserna. Många träd stympas på höjden i syfte att bli lägre, men effekten blir mer upprättstående och mycket snabbare grentillväxt (från 5 cm per år till 150 cm och från 1 toppskott till 10 toppskott är en vanlig effekt). De arter som har förmåga att bilda epicormiska skott, vattenskott, gör detta med instabila greninfästningar som följd. Den övriga grenmassan som lämnats ostympade stannar av och utvecklas inte. I övrigt blir träden ofta snabbt och kraftigt rötskadade. Med fruktträd är kräftsvampen vanlig som effekt, som sedan sprider sig också till icke stympade lövträd.

Toppning
Toppkapning är en form av stympning där man tar bort det som de flesta träd har som mest vitala växtdel, toppen. I stort sett alltid det mest besvärande och livsavkortande för träd om det inte görs i mycket ung ålder när toppen är späd och sedan följs upp som formbeskärning.

Flera beskärningstyper samtidigt
Varken träd eller buskar är helt okomplicerade anatomiskt, och därför görs ofta flera beskärningstyper av ett träd/buske samtidigt. I ett vuxet träd kan purung ved behöva uppbyggnadsbeskäras medan underhållsbeskärning är det som görs i övriga kronan. I en forsythiabuske kan både den älsta veden tas bort (underhållsbeskärning) medan de yngsta toppas för att fördela sig och i framtiden ge fler blommor (uppbyggnadsbeskärning). Vidare kan en häck beskäras på sidorna (formbeskärning) samtidigt som man låter topparna växa fritt för att uppnå högre höjd i häcken. Och till sist finns björkar som både toppkapats och sedan gjorts försök till formbeskärning av i det yttre okapade grenverket.