Kan man älska alla människor!?, kärlek utan villkor..... Alternativ

[*solis*]

Jag har börjat fundera på detta med kärlek utan villkor

Förrut var jag alldeles säker på att man kan älska alla människor, men idag är jag inte längre så säker på det

Till.ex. inte skulle jag kunna älska en person som är mördare,pedofil,kvinnomisshandlare.......

Dessutom har jag själv inte ännu fått kontakt med ilskan som finns inom mig så hur skulle jag då kunna älska alla människor

Titt som tätt kan jag blir arg inom mig över saker och ting och människor men det är endast mina nära och kära som får uppleva min ilska och frustration

Jag verkligen önskar att jag kunde utvecklas så långt att jag kunde älska alla mäniskor helt utan villkor

Tror ni andra att detta är möjligt för oss människor?

[amaira]

Är det verkligen så vanligt att man har fiender?
Fiende och hat är så starka ord. Hatar vi verkligen och är de fiender, de som vi inte gillar?

"Fiender" kan ju faktiskt vara vi själva som blir, i någon annans ögon ...

På min arbetsplats fanns en gång en "förvirrad dam" som hade odiagostiserad borderline.

(Ja, min "diagnos", och det var en lycka när jag förstod vad det handlade om. Om jag berättade historien, och även hennes historia, skulle ingen annan heller tvivla över diagnosen. Hon är ett klassiskt fall från början (barndom) till slut, och det är mycket synd om henne. men jag föredrar att tycka synd om henne på MYCKET långt avstånd, för hon är banne mig livsfarlig.)

Jag var hennes vän, för jag har så lätt att ta behövande människor under mina vingar.
Sedan var det en man (kollega) som blev förtjust i mig, MIG, och därmed blev jag hennes fiende.
Först kunde jag inte förstå, för hon höll masken till en början, men stal pengar ur min väska. När jag kom på henne, brakade det loss. Jag fick en utskällning som hette duga, hon började prata skit om mig och hitta på historier. Hon repade sönder lacken på min bil. Hon terrade mig med nattliga telefonsamtal en hel sommar.

Ja, hon BLEV definitivt min fiende - som det INTE var lätt att tycka om!! Och hon förstörde så oerhört mycket.
Inte heller är det roligt att bli så baktalad som jag blev, på jobbet, med påhittade historier.

Att bjuda henne på hennes älsklingsglass, nä, det skulle jag inte gärna gjort då...
Jag skulle nog hellre ha avstått från min egen...


Solis, vad jag menar?

Frågan är egentligen inte att vi står "bredvid varandra" , utan att den människan som "är min värsta fiende", på den plats där HON (han) är i sitt liv, får gynnas av en god glass... (får BRA saker i sitt liv, fast JAG "lider")

Sånt sitter långt inne!!!

Vad sägs om ett sånt här exempel:
Din man har lämnat dig efter tjugo års äktenskap, för en yngre och vackrare kvinna. Du känner dig sviken, ratad, värdelös, gammal och ful. Och mycket mycket olycklig. Kanske känns det som att du aldrig kommer att kunna bli en hel och lycklig människa igen... Medan du VET att din f.d. man är LYCKLIG i sitt nya liv med den nya kvinnan.

Det är inte precis läge för att "bjuda på glass" då ...
Att själv må så oerhört dåligt, och i detta gynna den andre ÄNNU mera lycka ...


Jag använder starka ord, när jag använder "hat" och "kärlek". Men det ÄR starka känlsor som är i omlopp i människor!!!!!!!!
Sedan är vi olika till humör och temperament - och även i våra livsvilkor, och våra uppväxtvillkor.

De av er som sluppit "fiender" och "hat" i era liv ni är GYNNADE, vet ni det?

Det är något att vara tacksam för