Jag åkte till USA när jag var 47 år, som au pair, kände att jag måste göra någontiing som jag inte fick för mina föräldar tidigare.
När jag landade i Boston, mötte jag en familefader som tog mig till ett sjukhus där jag fick träffa en "son" Patrick was is name som var en dag gammal. Gissa om jag var lycklig.
Det var en jättegullig familj, en dotter som var fem år, pappa jobbade som börsmäklare och mamma var ögonläkare och jag fick ta hand om Patrick från första början. Jag var bara Nanny, städerska fanns och en butler som fixade det mesta med mat, pool och sånt.
Det var något som jag kan berätta om själv, som jag är glad över att jag har gjort