CITAT (lavendel2 @ 21-06-2005, 17:12)
CITAT (Ophelia @ 21-06-2005, 16:53)
Jag klarade mig inte från jävelskapen. Vad blev resultatet? Jo jag med allt vad det innebär och har inneburit.
Ophelia!
Hoppas verkligen du kommer till rätta med det som hänt dej!
Det måste ha varit hemskt för ett barn!!!!!
Jag har fortfarande dåligt samvete för att jag inte kunde "rädda" mina mobbade klasskamrater....vi var flera som försökte göra det vi kunde men vi hade sån liten makt!
Lavendel
Jag kommer aldrig att komma tillrätta med saker och ting varjefall inte om du menar att acceptans av vad som hänt. Jag är ganska rak på sak och fullkomligt skiter i att följa andra i vad de tycker och tänker. Har alltid varit så och detta tror jag kan ha blivit mer framträdande då jag aldrig fick vara med i "gruppen". Vi hade ett jubileum i skolan som jag inte gick på. Gamla klasskamrater har frågat och jag har då sagt rakt på sak att jag ansett att för min del inte finns en anledning att vara med förutom för att få träffa en person i klassen. Ingen av dem som frågat har ifrågasatt mig och mitt val.
Har kommit på att varje gång jag tänkt på detta har jag haft en känsla av skam. Har även kommit på att jag känner skuld. jag skäms för detta och jag känner skuld för att jag måste ha gjort något som fått dem att jävlas.
I dagsläget har jag med mig en del misslyckade relationer i bagaget, en vetskap att jag fått fixa mitt liv själv utan stöd från närstående. Förlorade mitt livs kärlek för ca. 8 månader sedan samt ett mycket svår arbetssituation som ledde till att jag fått samytalshjälp som är jättebra. Har inte riktigt kommit hit än då känslan av skam och skuld är så framträdande att det gör det svårt att tänka och ännu svårare att säga det.
Ingen skulle märka att jag har med mig ett sådant bagage. Jag är inte rädd för fan själv, backar inte om någon tjafsar eller är inte rädd att gå i klinch med någon. Folk öppnar sig gärna för mig coh jag försöker hjälpa till. Skulle tro att jag räknas som ganska tuff.

Anledningen att jag kan skriva det här är att jag står för det som hänt mig. Jag börjar på bli ganska trött på att gå omkring och skämmas för att jag är konstig. Är ganska trött på att känna skuld för att jag inte varit som alla andra. Jag är den jag är och i dagsläget är jag inte lika svag och lätt att trycka ner som jag var som barn.