CITAT (netaave @ 29-06-2005, 14:10)
Det är när man både vill och inte vill. Fast man vet inte vad det är man vill.
Ex. på ett ambivalent barn:
Mamma hämtar från dagis "kom nu så går vi hem"
Lilla Lisa "Neeej"
Mamma "okey vi stannar väl då"
lilla Lisa "neeej"
mamma "vad vill du egentligen?"
lilla Lisa "neeej" samtidigt som hon kastar sig ner från golvet.
Jag minns så väl hur jag som en liten flicka ropade till min mamma:ÄITI;mitä minä tahdon=Mamma vad är det jag vill!?
Jag ville jo alltid så mycket men visste bra inte vad jag ville som oftast och detta sätt har hängt kvar hur mycket jag än har förändrats.
På döddsbädden kommer jag väl ropa:Gud vad är det jag vill