Den är snäll länge men sen är den bara ett pain in the a-s...
Jag hade/har en som arv efter förra ägaren. I över tio år stod den som en vacker buske, växte upp snabbt och var dekorativ också under vintern med rimfrost i de döda men stadiga grenarna.
Förra sommaren fick den fnatt. In bland rosorna för att leka kurragömma, under stenläggningen för att på pin kiv puffa upp också stora stenar.
Flera meter for den och straffet uteblev inte - den grävdes upp i våras.
Jisses vilken rotstock...
Och tror ni att den försvann? Nix!
Jag kämpar fortfarande...
Mulle