CITAT (farbror B @ 10-08-2005, 12:05)
Jag har också i UK mött en del vansinnigt rolig humor, helt respektlös, som aldrig skulle ha gått hem nån annanstans:
På ett Whiskeybränneri (världens minsta) var det visning och med på turen var en engelsk pensionärsgrupp, som var som alla andra pensionärsgrupper, lätt oregerlig.
Guiden, en tjugufemårig skotte i kilt, manade på oss till nästa station och tilltalade en äldre dam som satt sej ner " Come on, love, do you think this is a vacation? till de andras förnöjelse.
Jösses, där fick du mig att fundera

Jag som alltid tyckt att vi svenskar har en humor som så mycket liknar det brittiska. Men det där skämtet hade nog inte fungerat alls lika bra i Sverige, åtminstone tror jag inte det. Liknar den typ av "brutala" humor som man kan höra från judiska komiker i USA också.
Min bästa kompis är född & uppvuxen i England, tycker vi har ganska lika humor, fast det beror väl på alla jämra brittiska komedier man är uppfödd på

Sitter och funderar på om ovanstående skämt kanske hade fungerat bättre i Norge...de säger sig ju också ha en ganska "brittisk" humor, även om jag själv har svårt att se på vilket sätt.
Vill minnas att Mel Smith, från humorduon Smith & Jones, berömde norskarnas humor när han var där för att göra reklam för sin senaste bok, eller nåt sånt. De skrattade och var glada hela tiden. Annat än svenskarna det, de var sura och tråkiga tyckte Smith. Inte för att skämta, utan han menade det verkligen

Själv tyckte jag att Mel verkade köra med ganska barnsliga, plumpa, välrepeterade och tråkiga skämt, och att det inte var förvånande att folk i Sverige inte skrattade. Men det gjorde de i Norge alltså. Så kanske är humorn annorlunda även mellan så nära grannar som Sverige och Norge. Eller så hade Mel baksmälla när han var i Sverige och gjorde dåligt ifrån sig (jag såg bara hans framträdande i norsk media).
Hur som helst, för att återgå till Midsumer, jag tycker att kommisariens fru är bra och trovärdig, jag upplever henne inte som kuvad, resignerad, eller nåt åt det hållet. Kan möjligen peka på en dold manschauvinism hos mig, men jag tycker att hon är realistisk och en bra skådis. Det är skönt med brittiska serier där inte alla ska ha de senaste frisyrerna, tonvis med smink, och det ena med det andra. (jämfört med många amerikanska alltså).
Annars är som sagt Foyle's War min favorit av de brittiska serier vi sett i sommar, men Midsumer är bra den också.
Ett "problem" jag har med Midsumer, och många andra "deckare", är att så många dör. Jag tycker att det är ett "billigt" knep att skapa dramatik och spänning. Påminner om hur amerikanska serier så ofta måste ha med skjutvapen för att skapa "action". Blir ren rutin att se sådant. Den gamle gode Sherlock Holmes kunde ju använda tre skålpund tobak för att reda ut vem som hade snott en näsduk, typ, jag tycker det vore intressant med ett "icke-mord i Midsumer", där spänningen ligger i att någon INTE ska mördas. Exempelvis.