Jag har också sett städsegröna Rhododendron välla fram på ställen i full sol och blåst. I vissa fall kan de ha haft mer skugga i sina unga år (av träd mm) men i de flesta fall tror jag det är jordförhållandena som gör det - att där finns rikt tillskott av humus och gärna eklöv som inte bryts ned så snabbt, att jorden är sur och fuktighetshållande och har ett skyddande täcke mot vind, och att mikroklimatet i omgivningen är så att växterna inte behöver kämpa mot insekts- och svampangrepp i större utsträckning. De härligaste rhododendronen jag sett har varit de som står och trängs med träd och andra växter - oavsett full sol eller skugga. Mycket sällan blir rhododendron stora och ymniga i en platt gräsmattemiljö som krattas, kalkas och städas.
Azaleor vill normalt ha mer sol än sina städsegröna släktingar, och de fäller ju bladen och avdunstar därför mindre vatten på vintern och borde därför tåla mer sol och uttorkande vind. Detta är iallafall teorin. I praktiken har jag erfarenhet att städsegröna rhododendron klarar vårtorkan bättre än de bladfällande - men jag har inte sysslat med hundratals rhododendronplanteringar så det kan vara tilfälligheter. Min finaste azalea står mycket utsatt i vind och stark sol, strax intill två träd.
Magnolia gillar inte alls vind, så för att få en sådan att må bra skulle jag vindskydda den.
--------------------
|