En messerschmitts bekännelse..., hjärnspån... Alternativ

[Tesa]

Hmmm...to be or not to be...to do or not to do...
Mina demoner hindrar mig från att våga ju...men ska jag verkligen låta dem göra det? Vilka demoner förresten..de där löjliga irrationella tankarna..eller snarare känslorna....
" jag kan ju inte"..."jag vet ju inte".."hur ska jag"..."vem ska"..."tänk om"...
Jag måste ju fråga nån...och då måste jag ju erkänna att jag inte VET allt...och DET är jobbigt när man är en messerschmittare....

Om jag skall kunna ändra mitt liv och förverkliga mina drömmar så måste jag bekämpa det där..det har ju stått i vägen i halva mitt liv...eller nästan hela kanske...för jag hade nog små demoner tidigt...fast då hade jag mer skinn på näsan...och ork att stå emot...

Men neej...jäklar...DE ska inte styra mitt liv...det är dags att rycka upp sig...och jag börjar här med att "komma ut"......
JAG ÄR EN MESSERSCHMITT!!!


...puuuuuust...

[amaira]

Vad jag menar Amaira är just det att jag har haft lättare att acceptera att jag inte kan allt. Jag har oxå fått lättare att inte alltid berätta för alla det rätta svaret. Även om jag får bita mig i tungan ibland. Det är viktigt för andra att pröva vingarna.

Jo, du har rätt Milex visst är det så
(fast min tunga är rätt sönderbiten ibland )

Heja Tesa säger jag med. Och så kommer några av mina "klyschor" som är väl tänkvärda:

"Hellre lyss till den sträng som brast, än aldrig spänna en båge."

"Sikta till månen, så når du trädtopparna."

Man måste prova sånt som man önskar!!!!!!!! Om det går eller inte, vet man ju aldrig förrän efteråt.
Tänk om det visar sig gå JÄTTEBRA? Och du aldrig provade?
Dessutom: ALL lärdom är GULD värt!!!
Och lär sig, det gör man av allt som man provar på.
Man kan inte mer än misslyckas, vad gör det?

Lycka till Tesa!!!