Dagens skola - bra eller dålig, finns här några föräldrar/pedagoger Alternativ

[Gurkan]

Min dotter är 8 år och går i tvåan.

Föräldrar skryter ju naturligtvis alltid med hur duktiga just ens egna barn är, så även jag, men min lilla tös tycker det är tråkigt i skolan, inte för att det är jobbigt eller svårt, inte för att det är för mycket läxor eller stress utan tvärt om, hon är understimulerad. Det som ska räknas, läsas och skrivas under veckan hinner hon lätt med på måndag förmiddag och resten av skolveckan blir en ganska tråkig ”lekstuga”. Vadför är det såhär ? Att dom duktiga och intresserade barnen mer eller mindre skall hållas tillbaks till nån slags lägstanivå.

Det är som om ett barn som är duktigt i idrott alltid fick sitta på ”bänken” för att de andra inte ska känna sig omsprungna. Jag tycker det är ett konstigt synsätt att man inte får vara duktig i matte men uppmuntras till konkurrens och att träna hårt för att bli en duktig fotbollspelare eller på sitt musikinstrument etc..

När barnen är i en ålder där dom absorberar kunskap som en svamp suger i sig vatten tycker jag man borde stimulera så mycket som möjligt och ge dom utmaningar som utvecklar deras förmågor. Att dom duktiga skall hållas tillbaks av nån slags jantelagsteori om att ingen får tro sig vara smartare än nån annan tycker jag verkar både dumt och farligt. Som ett exempel flyttade min dotter till Sverige när hon var 4 år och efter två månader talade hon bättre svenska än många av sina jämnåriga svenska barn. Kanske inte för att hon är smartare utan för att tvåspråkigheten stimulerade hennes hjärna.

Då och då kommer det rapporter om hur kunskapsnivån stadigt sjunker hos svenska skolelever och det ser jag som en naturlig följd av detta kombinerat med en allmän kravlöshet där igen ska behöva tycka att nånting är jobbigt. Att det skulle bero på resursbrist tror jag är struntprat, när jag gick i grundskolan på 80-talet var vi 30 elever på 1 lärare + 1/2 praktikant, min dotters klass är 13 elever på 1 lärare + 1 fritidspedagog.

När barnen bli lite större mår många dåligt av stress och höga krav och paradoxalt nog tror jag att det bottnar i att barnen inte behövt anstränga sig tidigare och inte fått med sig några ”verktyg” för att hantera utmaningar i lärandet.

Å andra sidan finns ju detta tänkande överallt i samhället, gör du mål i fotboll blir du hjälte i media, en medioker artist i Famefactory hyllas men uppfinner du nåt nytt som ger 1000-tals jobb och miljarder till statskassan hörs inte mycket. Snarare pekas man ut som nörd eller tönt om man är smart eller ”ond” om man tjänar pengar och skapar arbete, åt sig själv, sina anställda och samhället i stort.

Jag förespråkar inte nån ”elitskola” där barn med olika begåvning skall sållas ut, absolut inte, men jag tror att många barn skulle må bra av högre krav i lägre åldrar och att mer hänsyn tas till alla elever, inte bara dom som tycker att det är svårt.

Jag är säker på att det finns massa föräldrar och pedagoger här på forumet som också har tankar kring detta, för eller emot, och det skulle vara kul att få lite andra synvinklar eftersom jag själv egentligen inte har så mycket insikt i skolan (bor tyvärr inte på samma ort som min dotter).

[Gurkan]

Även om mitt första inlägg lät väldigt kritiskt så tycker jag egentligen att den svenska skolan är bra ur många perspektiv, elevernas rättigheter tillgodoses bättre än på de flesta (alla?) ställen i världen och elevernas inflytande över sin studiemiljö är stor.
De allra flesta barn trivs i skolan, känner trygghet och delaktighet i sitt dagliga arbete.
De flesta lärare jobbar oerhört hårt för att alla ska trivas och min kritik riktas inte mot dem utan har ett större perspektiv.

Men, trots alla dessa viktiga faktorer visar undersökning efter undersökning att kunskapsnivån sjunker. Eller gör den verkligen det ? Kanske har jag blivit lurad av alla "larmrapporter", det är lätt hänt. Kanske använder man sig av mätmetoder som ger bättre resultat i länder med gammaldags skolsystem, där det handlar mer om diciplin och att matas med "rätt svar" snarare än att utveckla ett eget kritiskt tänkande och slutledningsförmåga som inte passar in i mallen där det bara finns ETT rätt svar. I verkligheten finns ju nästan aldrig ETT rätt svar utan en hel gråskala med mer eller mindre rätt/fel utifrån omständigheterna och hur man ser på saken.

Om alla dessa undersökningar visar att ex.vis ryska elever har högra kunskaper i mattematik än svenska så kan man ju inte direkt dra slutsatsen att det handlar om mer resurser. Jag håller med om att lärare, såväl som alla andra yrkesgrupper, får göra mer och mer som inte kräver just deras kompetens. Hade jag haft min utb. och jobb för 50 år sen hade jag haft en sekreterare, en eller ett par ritare och kanske nån som hämtade kaffe åt mig, jag är civilingenjör men lägger mycket av min dag på administration och annat som nån annan kunde gjort, dessutom bättre än vad jag kan. Det har t.ex. varit debatt om detta kring läkarnas yrkesroll, mer administration och mindre patienttid.

Trots allt får vi konstatera att världen är mycket annorlunda idag jmf. bara för 10 år sen. Vi har tillgång till dussintals TV-kanaler som alla ger olika analyser av samma nyhetshändelse, information flödar in i våra hem genom Internet och att kunna sålla bland den är kanske i många fall viktigare än detaljkunskap om Indiens floder, svampars fortplantning eller vad Birger Jarls barn hette. Detaljinformationen finns i överflöd med några få knapptryck redan idag och hur det ser ut om 10 år för som som är födda med "musen i hand" kan jag inte föreställa mig.

Framtidens pedagogik måste ännu mer än i dag flytta sitt fokus från "utantillläxa" till resonemang och utvärdering av ett aldrig sinande informationsflöde.

Jag glider O.T. från mitt första inlägg men det kan inte hjälpas ...

När min farmor var barn för 80-90 år sen kunde man lära sig bibeln och sin ABC bok utantill och då hade man all den kunskap som en "normal" medborgare, arbetare, piga eller vad man nu skulle bli, förväntades behöva under sin livstid.

Världen förändras så snabbt att den kunskap jag fick i skolan för 20 år sen i många fall inte är speciellt aktuell nu, än mindre om 10 år.

Det sägs ju att dagens skola skall vara mer inriktad på egen kunskapsinhämtning än detaljlärande men fungerar det så ? Läroplan är en sak, vardag i skolan en annan. Får barnen (pratar inte om ÅK2 nu utan lite äldre) lära sig att vara kritiska och att ifrågasätta vad som står i böckerna ? Dom flesta böcker som beskriver vår värld är ju omoderna redan när dom trycks och det finns inget som pekar på att världen kommer att förändras mindre i framtiden.

Å andra sidan förstår jag att det skulle vara en omöjlig situation om alla elever ständigt ifrågasätter allt det som dom förväntas lära sig.

Vill också påpeka att jag absolut inte har svaret på hur det ska vara, jag slänger ur mig olika åsikter och resonemang i hopp om att ni fortsätter lägga till era synpunkter och egna resonemang.

Hoppas nån pallade läsa ...