Nu har de åkt!, Jag är ensam ända till måndag Alternativ

[Magdis]

Just nu känns det bara jättekonstigt och tomt. Har lust att grina....hur ska jag kunna vara utan mitt älskade barn i flera dagar?! När de ringer om att de kommit fram kanske jag kan slappna av lite mer. Jag blir lite nojjig att de är ute på vägarna utan mig men när de kommit fram till stugan vet jag ju att de kommer att ha jätteroligt. Är bara inte van att vara utan henne...*snyft*

[*Felix matte*]

Just nu känns det bara jättekonstigt och tomt. Har lust att grina....hur ska jag kunna vara utan mitt älskade barn i flera dagar?! När de ringer om att de kommit fram kanske jag kan slappna av lite mer. Jag blir lite nojjig att de är ute på vägarna utan mig men när de kommit fram till stugan vet jag ju att de kommer att ha jätteroligt. Är bara inte van att vara utan henne...*snyft*  :(

Får mig att minnas när våra två yngsta var 1 och 2,5 år... maken ville att jag skulle ta en veckas semester (jag var hemmamamma)... ta flyget ner till syrra som ville att jag skulle komma.
Jag funderade och funderade och kom (trots påtryckningar) på att jag inte kunde åka bort och lämna småtjejerna.

Några år senare när vi kom att prata om just den tiden...förstod jag att jag avstått semesterresan enbart av egoistiska skäl Jag trodde helt enkelt att jag var den enda som klarade av att ha hand om mat och skötsel av två svårt allergiska, astmatiska barn.
Sanningen var... pappan var minst lika kunnig... Skäms när jag minns... då var jag en riktig hönsmamma

Visst ja... Magdis... passa på att njuta av tystnad och ensamhet.