Ibland undrar jag hur det står till där uppe hos mig.
Hur lyckas man gå vilse i en liiten stad som har bott i 4.5 år i ungefär.
Seriöst jag fattar inte hur jag lyckades.
Jag och maya tyckte att vi både förtjänade en promenad efter att jag hade skrivit en 4 sidor av mitt arbete till datan. Så vi gick ut vid 11 och jag tänkte vi går en timme eller så..
Så vi gick ner till ankorna som jag hade lite bröd till. Fotade lite och hade mig.. Gick efter ån, och så där som jag känner till. Kom till centrum tänkte.. äääh vi går till längre.. Var ju en fin dag och allt ju.
och gick och gick.. tills.. var f*an är vi.. humm i dumm.. ja du sa jag till maya.. vad ska vi göra. Tog en bild på henne när hon satt så fint ju..
Traskade vidare..
humm jag känner inte alls igen mig.. jooo kyrkan där går jag upp, någon min gick... ähhh nej det gör jag inte alls längre..
gick och gick, kommer till en skylt som pekar ut mot landet, ser verkligen åkrar m.m. humm jag är nog fel ute nu.. går in mot villaområdet på andra sidan. humm tänker humm jag går mot höger så kommer jag nog rätt..
Tog mig nog en halvtimme ifrån dessa tills att jag började känna igen mig. Och en halv plus att komma hem.
Och då hade våran timmes promenad blivit till 3.5 timme istället.
Och detta är ingen stor stad på något sätt.. Sambon tyckte jag var duktig.. *s'
Ännu en dag i mitt liv.., Fast inget med hoyor denna gång..
18-10-2005, 19:19
Snacka om lååångpromenad.......... 
