Katter Alternativ

[netaave]

Igår när dottern kom hem så smet en av grannarnas katt med in. Den for ner i hennes rum i gillestugan och in under sängen.
Det var omöjligt att komma åt den, jag kommer ju inte ner för trappen så hon fick ju försöka själv stackarn.
Som tur var satt jag vid datorn när det hände och Millan vår kanin var med mig så jag kunde stänga in henne där.

Så småningom lyckades iaf dottern få ut katten från under sängen men då for den i stället iväg in i tvättstugan och in i pannrummet. När den åter igen kom ut i gillestugan fick hon tag på den varpå den fräser och biter henne i handen.
Hon släppte förstås och sen tordes hon inte ta i den och det dröjde en lång stund innan vi lyckades skrämma ut den.

Vid det här laget fullkomligen kokade jag av ilska och hade ringt säkert 10 ggr till ägarna utan svar.
Vi var sen tvungna att åka in till stan och på kvällen orkade jag inte ta kontakt med ägaren då jag redan visste att hon förmodligen inte skulle bry sig.
Hon har dock en dotter i samma klass så min flicka berättade vad som hänt och visade att katten bitit henne. Hon sa då bara att hon visste att katten brukade gå in när det stod öppet någonstans, men kommenterade inte bettet. Här hade det inte stått öppet, den smet ju in med jäntan.
Jag har naturligtvis inte heller hört något från mamman.
Enligt skolsköterskan var det ingen fara med bettet bara vi håller det rent.

Det här har ju inte precis gjort min inställning till katter och deras ägare bättre, fy f-n vad jag hatar det här.
Vad hade hänt om vi inte märkt att den kom med och åkt iväg, vår kanin går ju lös på dagarna.
Har den här katten ett normalt beteende? Mår den bra?
Har för mig att jag hört någonstans att en katt som är omskött inte går in i andra hus.
Här är det så att ungarna fick katten när de slutade på fritids för att dom inte skulle vara ensamma, men nu är nyhetens behag över sen ett par år och ingen verkar bry sig. Kattstackarn ser vi ute både kvällar och dagar.

Skriv nu inte att jag ska prata med ägaren för det är lönlöst det vet jag sen man försökt prata med henne om ungarna. Tror inte hon ids bry sig.

[Magda16]

Jag hade en kanin som älskade min katt och som tyvärr ville älska med min katt när den blev könsmogen, det tyckte inte Tusse alls om Samma katt regerar över min jakthund här hemma och jag har haft henne ihop med både kyckling och marsvin, men jag skulle nog inte lämna henne ensam hemma med ett litet djur.

Hemma hos mig har vi grannar som jag tycker mycket om som har sin hund lös. Det är ett vanligt villaområde, fast det ett lantligt sådant med hästgårdar några minuter bort. Den går in och gör små högar på våran tomt och det är ju inte så kul, men jag har katt som inte går dass, så jag kan inte säga så mycket om det. En annan granne hade en pudel som bet ihjäl tre kaniner som gick i bur ute hos två familjer och sedan hade hon mage på att gnälla att den ena familjen ville ha typ 2000 kr för att kunna bygga ny bur, ersättning för gjorda kastrationer och inköp av nya kaniner. Hennes pudel blev ihälbiten av en annan hund något år senare, och jag skulle vilja höra vad hon sade då till den hussen

Börjar man disskutera vad som är rätt och fel om hur djur ska behandlas och på vilket sätt ett djur ska leva, så öppnar man pandoras ask. Jag hade en bekant som tyckte att det var djurplågeri att kastera katter, det var bättre att det blev oönskade kattungar och att skrämma rådjuren och älgarna med vargurin vid vägkanten för att de inte skulle bli påkörda, var elakt tyckte hon och det tycker inte jag, vem har rätt och vem har fel? Och tänk på att de äter katter och hundar i andra länder och vi tycker att det är hemskt, men det är egentligen inte hemskare än att vi äter kycklingar, eller??? Hemsk är dock djurhållningen, men har man inte mat för dagen, så är inte djurhållningen det som upptar ens tankar, det kan nog ses som ett lyxproblem.
Min magra skogis som är ute mest hela dagarna skulle nog inte bli en god middag iallafall, så hon får fortsätta att förgylla mina dagar
Magda