Nu ska jag dra till med något riktigt floskligt, men folk som är nöjda med sin vikt brukar ofta bära vikten bättre än folk som är missnöjda med den. Folk är byggda olika helt enkelt, skönheten kommer till stor del inifrån.
Jag är helt säkert på den övre delen av BMI-skalan, även om jag nu gått ner lite grand. Om jag däremot befann mig på undre delen av BMI-skalan skulle jag nog se ut som om jag suttit strandad på en öde ö utan mat i flera månader. Jag känner dock folk som är i nedre delen av BMI-skalan och ser helt ok ut och mår helt bra. Det passar dem helt enkelt. Hade de gått upp till min vikt så hade de sett ut som tunnor som rullade fram, medan jag själv nog inte ser alltför fetlagd ut (hoppas jag). Jag skulle dock gärna tappa lite vikt, och i egna ögon se lite vek och klen ut, om det minskade risk för hjärt/kärl-sjukdomar. Och det gör det väl.
Jag cyklar några kilometer varje dag, främst för att det är smidigt (jämfört med bil här i stan), snabbt och sparar pengar jämfört med buss. Att man får bättre kondition är en trevlig bonus. Att det påverkar vikten och utseendet, det tror jag inte så mycket i mitt fall. Cyklar alltför lite för det. Träning och rörelse bidrar helt klart till viktminskning, man bränner ju mer energi, men i huvudsak tror jag det är kosten de flesta av oss måste ändra. Om vi inte vill gå tillbaks till forna tiders skogsarbete, 12 timmar per dag 6 dagar i veckan. Då kan man nog äta falukorv i stora lass och ändå vara smal