CITAT (Zarah P @ 17-11-2005, 19:45)
När min mamma gick bort, använde vi dikten som följer - med lite ändringar här och var, som jag gjort för att de passade oss bättre.
Det är dock originalet du får här (ett av dem - den finns i massor av versioner.)
Stå ej och gråt vid min grav.
Jag sover ej. Jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret i snön
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.
När du vaknar i morgonens vila
är jag tysta fåglar som ila
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor om natten.
Stå inte vid min grav och gråt.
Stå ej och sörj vid min grav.
Jag är ej död. Jag gav mig av.
Åhh! Den ligger mig varmt om hjärtat.
Prästen som begravde min mamma använde sig av den i kyrkan, blandat med egna tankar.
Fast han använde den engelska texten:
Do not stand at my grave and wheep;
I am not there, I do not sleep.
I am a thousand winds that blow.
I am the diamond glints on snow.
I am the sunlight on ripened grain.
I am the gentle autumn rain.
When you awaken in the morning's hush
I am the swift uplifting rush
Of quiet birds in circled flight.
I am the soft stars that shine at night.
Do not stand at my grave and cry;
I am not there. I did not die.
Allt är relativt. För en mask är det en större avkoppling att gräva i den hårda jorden än att vara med och fiska.
förslag på dikt till begravning, ljust och fint skall det va...
17-11-2005, 18:53
