Jag är också tatuerad. Jag bestämde mig när jag var 11, eller något i den stilen, men väntade snällt tills jag blev myndig. Jag har inget till övers för tatuerare som inte följer de regler som finns - dvs de som tatuerar folk som är berusade, eller för unga. Jag älskar fortfarande min tatuering - och eftersom den sitter på skuldran kan jag dölja den om jag skulle vilja (kan vara praktiskt ibland - när man umgås med äldre - de tenderar att bli lite upprörda över att "unga tjejer ser ut som sjömän" - fast det är en ganska liten tatuering jag har).
--------------------
"Det är roligare att vara glad!" /Alexander Hoffman
|