Det är verkligen helt individuellt. Vissa behöver bli sporrade hela skoltiden ut, åtminstone högstadiet och beroende på hur mycket föräldrarna vill ta på sig det ansvar som egentligen åligger ungdomen - även i vissa fall gymnasieåldern ut.
Jag själv var självgående när det gäller såna saker från start. Det vill säga från första klass. Men av olyckliga familjeomständigheter var jag tvungen att ta ansvar tidigt - på både gott och ont.
Men när jag gick i ettan och framåt så gick jag upp själv på morgonen, klädde på mig, åt frukost, gick till skolan och skötte läxorna helt själv utan att någon kommenterade att jag borde göra dem. Jag bad om att få vara ifred och stängde in mig på mitt rum med mina böcker, en liten besserwisser blev jag.

Men det slutade bra, högsta betyg hela skolgången och avgångsbetygen från gymnasiet var medeltal 4.6 enligt gamla betyg. Så visst kan vissa ungar ta ansvar tidigt, även om de borde slippa.
Så mitt svar är alltså - någonstans mellan 7-18.
Pröva er fram. Fungerar det inte så får man styra upp lite, men frihet under ansvar tror jag sporrar de flesta till att göra sitt yttersta. Och att veta att de kan be de vuxna om hjälp tror jag är guld för orken och självförtroendet.