Hur vill du ha det Alternativ

[netaave]

Har du uttryckt något önskemål om hur du vill ha det på din begravning?

Min moster dog i veckan och igår var jag med min kusin till begravningsbyrån.
Hon hade ingen aning om sin mammas ev önskemål utan fick gå på känn.

Idag har jag gått och funderat på det där när det blir dags för min. Egentligen får dom väl göra som dom vill, jag är väl inte så medveten om vad dom gör.
Något som jag upplevde som väldigt fint och lugnande var när vi begravde en släkting för ett par år sen och det var en klarinettist där.
Han spelade så finstämt och när vi gick runt kistan så stog han i bakgrunden och spelade till alla gått och även en stund efter. Jag har iaf talat om för familjen att jag tyckte så, sen är det väl upp till dom. Har även skrivit ner lite hur jag vill fördela saker som är mina personliga, smycken och sånt. Men inte gjort ett regelrätt testamente.
Kanske dumt eftersom jag har ett särkullbarn som det så vackert heter.

[Inga från Närke]

Har inte funderat på detta ämne ännu...... .

Citerar mig själv för det var inte riktigt sant. Lite har man ju funderat.
Har inte fått ner det på något papper ännu bara.
Jag vill brännas och vara i en minneslund, vill inte känna att min dotter eller sambo ska känna ett tvång att sköta en grav. Det ska vara så enkelt som möjligt för tittar man ekonomiskt på det så blir det dyrt ändå.

Ligger man i en minneslund så finns man där, så kan man gå dit och sitta när man känner för det, sätta en blomma o.s.v.
Har sett på min mors sida där de är många syskon så har det nästan blivit lite bråk om vems tur det är o.s.v., hur man ska betala m.m. därför känner jag så.
Tycker det är lika fint. Min sambos son ligger begravd i Haparanda så vi har ingen grav att besöka om vi inte åker på semestern men det blir inte så ofta och då har vi gjort så att vid högtiderna så har vi ett ljus hemma på altanen som vi tänder i en kruka med granris sedan sätter oss en stund och tänker på honom.
Vet inte om det är så viktigt i alla fall inte för mig att ha en grav att gå till. Man har ju sina nära och kära i sina tankar ändå.