Varför svagare träd med hög ymp?, Växtfysionomisk fråga Alternativ

[Cilla]

Kommer att tänka på experiment som en odlare i Österlen gjort med högt ympade äppelträd. Ju högre upp på grundstammen (spöet) som ympen sattes, desto svagare utveckling fick trädet. Någonstans vid 20 cm och högre blev trädet helt obrukbart.

Varför blir det så? Är det generellt för alla trädslag och är det därför som toppympade träd av olika slag ofta blir mindre än sina rotäkta och lågympade släktingar?

[Cilla]

Hej Birger,
Det här måste utredas! Säger du att tillväxten generellt blir LÄGRE med bottenympat på A2? Jag har precis motsatt erfarenhet, men den är inte baserad på vetenskapliga experiment. Spridda småtester av olika odlingsmänniskor, några träd hos mig själv samt mest en tro. Och kanske färgat av hur andra toppympade träd fungerar också.

Experimentet i Kivik var inte på många träd, ca 40-50, mest på lek som odlaren sade. Alla skarvympade. Jag minns inte om det var en eller några olika sorter tyvärr. Grundstammen var densamma, en av de vanligare svagväxande. Ymphöjden varierade med 5 cm från ca 10 cm upp. (Någonstans har jag anteckningarna och bilderna på detta men värdet av dem är säkert ringa.)

Efter det besöket eller i samband med det talade jag med medlemmar i Pomologiska föreningen som bekräftade samma sak. Ju högre ymp desto svagare sorttillväxt. Jag kollade hemma på de 15 äpple på B491 jag ympat, och tyckte att det stämde - men jag tittade inte kritiskt eftersom frågan inte var så aktuell och de jag talade med verkade så överens.

Om vi börjar med den växtfysiologiska teorin så är ju ena saken sammanläkningen. Att den blir långsammare med hög ymp stämmer med min erfarenhet och hitillsvarande tro. Men varför?

Vilka andra aspekter kan påverka sortens tillväxt med hög respektive låg ymp? Härdighet (fast det gäller väl endast första och andra året i princip)?
Något hormoniellt? Eller helt annat?