När jag hör människor tala ett annat språk så fråga jag dem vilket språk de talar, som igår i Netto butiken ett ungt par som talade ett språk som jag kände igen så var jag bara tvungen att fråga och de sa att de kom ifrån Bosnien. På min fråga fick jag ett soligt leende tillbaka och vi önskade God Jul till varandra.
Men att hemma hos dig börja tala deras eget språk...hm.. hur skulle jag själv reagera?!
Visst skall man allra helst tala det språket som alla kan förstå i umgänge med varandra, men ibland kommer det egna modersmålet fram om någon i sällskapet är ifrån Finland.
Jag umgås med araber både hemma hos dem och hos mig och de talar ofta sitt eget språk eftersom de kan så dålig svenska. Vi talar för det mesta engelska men numera har jag börjat tala svenska med dem och måste översätta allt och oj vad jobbigt det kan bli då så mer än väl förstår jag att de vill tala arabiska sinsemmellan och då kan jag fråga vad prata ni om men skulle då aldrig bli sur.
Och Scrollan, varför måste alla förstår varandra i ett lunchrum;inte prata väl alla med varandra hela tiden och inte måste väl alla veta vad den andre säger vid ett annat bord
När jag var i Paris under mitten av 60 talet så var vi ungdomar ifrån många länder och alla kunde tala sina språk sinsemmellan utan att några kände sig utanför eller blev sura;umgänget blev bara rikare på det viset och vi var jo "hippies"
Språkproblem
21-12-2005, 00:14
