Ja jag säger då det, jag är då den vuxna dottern som det skrivs om. Och den vuxna 27åriga dottern blev minst sagt lite upprörd när hon (jag) läste det här. Snacka om att människor upplever saker på knasigt vis när man har ont och är trött. Vilket iofs är fullt förståeligt, men jag måste säga att jag blev lite ledsen när jag på ett öppet forum fick läsa saker som jag inte tycker stämmer helt överrens med verkligheten.
Nu är det dock okej, för vi har pratat om det. Och jag tänker inte skriva och försvara mig i detta inlägg. För jag vet själv vad jag gör för min älskade mamma och jag vet att jag inte utnyttjar henne. Och jag vet att orden som skrevs om mig och mitt "mackätande" inte riktigt stämde överrens med verkligheten.
Här i våran fastighetslänga bor vi ganska nära varandra, och vi gör det delvis för att kunna hjälpas åt med olika saker. Sedan att man har dåliga dagar, det är en sak. Men man kanske ska tänka till liiite till innan man skriver vissa saker och får det att se felaktigt ut.
Jag älskar min mamma och jag månar mycket om henne, varje dag talar jag om för henne hur mycket jag tycker om henne, för det tycker jag är viktigt. På morgnarna när hon har ont och svårt att komma upp rastar jag hennes hundar, medan hon istället sätter igång kaffet inne.
Igårkväll startade hon tvättmaskinerna i tvättstugan, medan jag och min låtsasbror sedan tömde de och torktumlade och hängde upp och tog hem tvätten.
En dag varje vecka har jag kloklippning av mina och mammas hundar, jag tar även hand om bad av hundarna, jag tar hand om deras pälsar eftersom mamma har svårt att böja sig ibland. Jag tar de till veterinären när de behöver gå dit.
Vi hjälps helt enkelt åt! Mamma gör de saker hon tycker om eller har lättare för, och jag gör de saker som jag har lättare för, det är ett samarbete.
Ja...se nu blev det ändå lite "försvarstal"....
--------------------
...Varför tillfoga smärta - när kärlek är det enda som består...
|