Jadu, zaaritha, jag vet mer än väl vad du menar.
Många, många jular,
nyårsaftnar,
mina födelsedagar, hans födelsedagar,
då jag tog körkort,
då jag konfirmerade mig,
då jag slutade skolan inför sommarlovet,
då det var min namnsdag,
då jag köpte min första bil.......
listan kan göras hur lång som helst.
Man bär på en ryggsäck då man är barn till en alkoholist.
Det värsta som jag kan tycka är, det är hur jag "lärt mig" att inte riktigt lita på människor som står mig nära, att få dåligt samvete för att man säger "nej", att man alltid ska vara så "duktig", i t.ex en kärleksrelation så "ska" det inte vara bra länge...för så "brukar" det inte vara och då kan man "sätta igång" den andre enbart för att man lärt sig att "så ska det vara".
Min pappa är periodare, och man gick aldrig säker för när han skulle börja dricka. Det kunde vara uppehåll på allt ifrån 8 år till några dagar så tryggheten infann sig aldrig. Jag tränade upp en fingertoppskänsla för att känna av stämningar, så att jag hade någon chans att kanske, kanske stoppa honom. Åtminstone för mammas skull.
Än idag så kan jag plötsligt känna på mig att "något är på gång" och så ringer jag mina föräldrar för att höra hur det är och då visar det sig att det har startat igen.
Jag är medveten om alla saker jag bär på i min ryggsäck och jag håller ständigt på att jobba med dem. Jag kan säga att idag har jag kommit så mycket längre än vad jag någonsin trodde jag skulle göra.
Och nu kan jag faktiskt säga att jag tycker om julen.
Min jul blir precis så som jag gör den till.
julafton
24-12-2005, 01:14
