Får man vara missnöjd, på julfirande och julklappar? Alternativ

[solkatten]

Efter att ha firat julen med syskonen och deras familjer för första gången på bra länge så är jag besviken på det mesta...

Som singel så köper man flera klappar till varje familj och får en tillbaka. Så där satt jag med tre julklappar och hade gett bort åtta och troligen hade jag lagt ut mycket mer än vad jag fick tillbaka.

Är det ogint tänkt? Jag är just nu arbetslös och har ingen att dela utgifterna med (till skillnad från mina syskon) så det är väl därför jag börjat tänka i de här banorna.

Sen fanns det två små syskonbarn vilket betydde att föräldrarna knappt var kontaktbara förrän ungarna sov. Då jag inte är intresserad att leka med vare sig barn eller leksaker så var det rent ut sagt för dj**la tråkigt en hel julafton utan någon vuxen att prata med.
Ja, jag vet att barn tar mycket i anspråk, så det kanske det är därför jag inte har några.

Så mycket tid till att umgås med syskon som man träffar max två gånger om året blev det inte, tja om man med umgås menar att hänga i hasorna när de är i lekparken så, men det gör inte jag.

Nej, nästa jul blir det långt här ifrån, förra var i Lagos, Australien har varit coolt tidigare, hmm Amerika kanske...

[solkatten]

Jag tänkte att det här ämnet skulle kunna vara som att svära i kyrkan. Men jag är inte främmande att ta upp okonventionella ämnen och udda åsikter som ofta visar sig delas av många. Nu var ju inte julhelgen i svart och vitt som man kanske får intryck av mitt första inlägg.

Så trist att du inte kan se glädjen i att få träffa dina syskonbarn och leka med dem, Det var min stora glädje till dess jag fick mina egna barn. Att intressera sig för barnen är en fin väg till föräldrarna.

Där har du fel, jag tyckte det var jättekul att träffa dem allihop och visst lekte jag med barnen den tiden de var här. Jag har sex katter som barnen gärna vill träffa och det gjorde de hos mig och då kollade vi in andra grejer också. Men inte hade jag trott att vuxenlivet var så totalt satt åt sidan när man har barn (men så har jag ju inga egna heller) att man knappt kan umgås med andra vuxna.

Kanske kunde någon av syskonen eller deras respektive ha passat båda barnen någon stund så att du kunnat gå på promenad med en i taget och få vuxenkontakt - om du frågat!

Föräldrarna gick ut själva för att få lite vuxenkontakt med varandra, då är inte jag den som frågar om att följa med.

Trist också att du inte kan känna glädjen av att få ge - en av poängerna med julen!

Jag tycker det är jättekul att ge! Tidigare hade jag ett mycket välbetalt jobb och tyckte det var helt ok att ge mer än de som inte hade det så gott. Men efter att ha gett och gett i alla möjliga sammanhang av min tid, tanke, resuser och pengar och få så lite tillbaka så gör jag som alla andra tänker på mig själv i första, andra och tredje hand.
Anledning till julen är att fira Jesus födelse, men det kanske har kommit bort i den allmänna julklappshysterin.

Har man som arbetslös råd att tillbringa julen i Amerika så gärna för mig, men de flesta heltidsarbetande har aldrig råd till sådana utsvävningar.

Som heltidsarbetande har jag aldrig haft TID att resa men som arbetlös har jag det och pengar får jag genom att ha små utgifter. Med att vara arbetslös menar jag att vara inskriven på AF som arbetsökande och sen ta minsta lilla jobb som jag får tag på (4 arbetsgivare samtidigt är rekordet hitills).

Såsom för närvarande singel och fattig så tycker jag också att det är en smula ofogskt att par ibland ger 1 gåva men ofta förväntar sig 2. Men det beror väl på priset etc också.

Jag vet inte om de förväntar sig två men de tänker nog inte på att de är två som ger utan att de ska ge till en. Jag har varit med om samåkning där par tycker de ska betala en del av kostnaden och inte två delar (ett par – två peroner).

Sommartorparn
Det var ingen regel, det var en reflektion.
Jag tycker det är kul att få presenter som andra ger med hjärtat och jag tycker det är kul att ge. (Antagligen för att jag inte är så givmild mot mig själv om det är inte är något jag behöver för överlevnaden).
Och inte har jag tänkt på värdet utan detta var första gången. Eftersom hela julen blev som den blev så började jag tänka på allt möjligt och ifrågasätta.
Sen är vi bara sex vuxna (två par) och två barn, så värst betungande är det inte att köpa presenter då.

Jag var inte inbjuden till en barnfamilj, vi firade hos vår mor.
Och några särskilda förväntningar hade jag inte men jag trodde aldrig att dett skulle bli så. Det var första gången vi firade med barnen (de är knappt 2 och 3). Så det är nytt för alla.

Jag barar konstaterar att jag vill ha ut mer av julen än att vara åskådare så nästa år kommer jag firar på något annat sätt.