Varför svagare träd med hög ymp?, Växtfysionomisk fråga Alternativ

[Cilla]

Kommer att tänka på experiment som en odlare i Österlen gjort med högt ympade äppelträd. Ju högre upp på grundstammen (spöet) som ympen sattes, desto svagare utveckling fick trädet. Någonstans vid 20 cm och högre blev trädet helt obrukbart.

Varför blir det så? Är det generellt för alla trädslag och är det därför som toppympade träd av olika slag ofta blir mindre än sina rotäkta och lågympade släktingar?

[Big Gardener]

Jag har bläddrat igenom en del böcker och föreläsningsanteckningar och kan bara bekräfta vad vid tidigare har sagt. Jag har hittat stöd för påståendet i den norska fruktboken "Laer og dyrke frugt" utgiven av det Norske havesaelskabet (ursäkta stavning). Dessutom har jag hittat några kopierade tabeller från någon norskt fruktodlingsförsök, men vilken det är vet jag inte.

Med ädelved menar jag sorten du ympar på grundstammen.

Du kan med ymphöjden reglera tillväxten. I de norska försöken gjordes försök med M26 och A2. Där mättes tillväxten i trädvikt efter 6 år.

Trädvikt (kg/träd) vid mätning efter 6 år. Genomsnitt av två sorter:

Ymphöjd M26 A2
10 cm.... 8,0 13,0
20 cm.... 6,9 11,5
40 cm.... 4,5 12,0

Jag vidhåller min tro att tillväxteffekten du får, styrs av hur mycket ovanjordisk grundstam du har och att tillväxtförhållandet mellan grundstam och ädelved har betydelse. Du får en svagare tillväxt på en svagare grundstam om du ympar högt upp med en sort som är mer kraftigt växande än grundstammen. Har du således en mycket kraftigväxande grundstam och en svagväxande sort får du en större tillväxt (på lång sikt) om du ympar på högre höjd än tvärt om. Dessa slutsatser drar jag eftersom det norska försöket tydligt visar det på en svagväxande grundstam som M26 men inte så stor betydelse på A2 som är en betydligt mer kraftigväxande sort men inte så stark som ädelveden. Men exakt vad det beror på har jag inte blivit klokare på.

Jag tror att detta är tillämpbart för de flesta prydnadsträd också. Om du tar t.ex. ett Japansk körsbärsträd (Prunus serrulata 'Kanzan') som du ympar på vanlig fågelbär (Prunus avium). De flesta träd är ympade på 1,7-2,0 meters höjd. Jag är övertygad om att du får betydligt svagare tillväxt (kg tillväxt/år) om du ympat vid marken. Men visst hade det varit intressant att undersöka.