Har ju bara haft vår första i lite över 5 veckor men nu när han börjat le och skratta så säger jag bara... JO, det är värt det, utan att tveka! Att se sitt barns första leende är nog det finaste jag nånsin varit med om

Det är värt alla sömnlösa nätter i världen (fast vår pojk är så snäll och lugn så jag kanske inte ska uttala mig i den frågan).
Än så länge är inte livet så annorlunda, beror väl på vad man sysslat med innan. Vi har alltid gillat att vara på hemmaplan och softa så för oss är det rätt likt, bara ett till litet liv att ta hand om.
Att man sen inte kan sitta en hel middag ihop för lillen vaknar eller man inte kan hålla på som kaniner längre (ja, ni vet vad jag menar) osv, det får man ju helt enkelt ta. Allt har ju sin tid i livet

Funderade också i samma banor innan och tyckte mest ungar var dryga men nu när vi har fått Isak så skulle jag inte vilja byta för nåt. Har man inte varit rik innan så blir man det när man får sin lilla guldklimp!!!
Nä, nu ropar han på mamma, måste kila