nilsson min katt, jag MÅSTE berätta Alternativ

[yla]

två gånger i veckan kommer våran lokaltidning sk världsposten
den kom just i brevlådan
vad händer då jo Nilsson min kissekatt hämtar den o bär in den o lägger den framför mina fötter
visst e han gullig jag klappar om honom o berömmer
han kommer också med posten som brevbärarn kommer med
detta är något han har börjat med aldeles själv ,
det enda kruxet är att ibland tar han o lägger posten i kläkammaren där han har ett av sina favvoställen ,men de e bara om jag inte e hemma när posten kommer ,
när han hör postbilen sätter han sej nedanför brevlådan o väntar
visst e han gosig

[yla]

Vid jultiden för tre år sedan upptäckte jag att pepparkakshjärtanen som jag hängt i granen hade blivit nerrivna. De röda sidenbanden som jag hängt upp dem med var av.. När jag tittade närmare på den såg jag att det var fullt av små, små gnagmärken runt kanterna på kakorna. Det var en mus som hade hittat denna guldgruva - ett helt träd fullt med upphängd mat!

Det hade säkert blivit världens gulligaste julkort om jag orkat vänta ut musen och fångat den på bild, men jag släppte in Prins och lät honom stå för fångandet. Han väckte mig några gånger under natten för att jag skulle bekräfta 'jadå, gubben, du är världens finaste katt!' men bortsett från det hände inget speciellt förrän frampå morgonen.

Klockan halv sju blir jag åter väckt av Prins, som denna gången inte står och spinner mig i örat, han går runt i rummet ivrigt mjauande , gorrande och mjäkande. Jag sätter mig upp och frågar vad det är men han bara fortsätter.

När jag skall lägga mig igen ser jag det Prins har försökt berätta en lång stund. Musen ligger i min säng! När jag petat på den och på så vis meddelat att jag sett den kom Prins och åt upp den - med min madrass som tallrik....

PS Oldwolfie! Jag hade en kanin som hette Nilsson en gång, en jättevädur. Han var tam som en hund och gick lös på tomten. Han åt upp krassen för mig....

söt den lille prinsen,,,,,,jaa dom kan minsann o din Prins visste precis vad du ville
lite synd tycker jag om mössen dock

En dag hade Nilsson fångat en mullsork o den va såååå söt rund o fin o den va oskadd så jag tog den o släppte ner den i sitt hål o tänkte att nu räddade jag livet på den lillestackaren
men Nilsson
(som jag kallar SADDAM när vi e på torpet)
stoppade ner sin tass i hålet ända upp till axeln och fångade den stackars mullsorken med sin klo o swischade upp den i en vid båge rakt upp i luften o så pang på den o swisch sprang han me sorken i munnen in under stugan o åt upp den
jag satte mej suckande i hamoken o tänkte att jag nog måste försöka vara lite blind nåja fem minuter senare kom nilsson o la en mus vid mina fötter död o sa att den här kan du ta istället matte men den andra ville jag ha själv
ja så går det han trodde väl att jag va hungrig o ville vara snäll o ge mej en egen när han fått sitt
naturen e som den e grym tyvärr