Medlem
Antal inlägg: 8 016
Medlem sedan: 12-04-2004
Medlem nr: 3 244
Jag får ont i magen när yngsta dottern kommer hem och berättar om kompisens kanin. Ensam bor den ute på gräsmattan i en bur av trekantsmodell, utan skydd för snö och vind. Mat får den på lördagar, vatten inte alls på vintern för då "behöver den inte det" Ingen halm att ligga på och ytterst lite hö att mumsa på. Inga morötter eller äpplen för dom fryser ju ändå bara. Har bara marken att göra sina behov på. Den har 90 x 40 cm att röra sig på.
Den bits när man öppnar buren, kanske inte så underligt.
Jag tittar på vår lilla skrutta som, som vanligt när jag sitter vid datorn lägger sig mellan mina fötter på mattan. Som har 85 kvm att röra sig på ca 16 timmar per dygn. Som får ny halm i buren var 3:e dag, hö och havre varje dag. Persilja och morötter varannan. Millan som har en flock på 4 människor som bryr sig om sin "baby" och som hon sitter hos i soffan i ett varmt hus varje kväll och blir kliad mellan öronen. Som är med vid datorn och läxläsning.
Hon bits inte, men slickar på bar hud så fort hon kommer åt. Så tillgiven och god.