Varför måste jag vara en kännslomänniska?, jag vill inte det längre..... Alternativ

[silos]

Ni är nog trötta på mitt eviga prat om mitt liv och mitt mående men jag behöver skriva av mi lite och hoppas att ni har tålamod.

Sedan flera dagar tillbaka har jag mått riktigt dåligt;vill bara sova

Allt detta kom efter att jag gjort min senaste docka och nu kan jag inget göra alls;som att mina händer har blivit förlamade och en mörker har omgett mitt väsen trots solsken utanför

Idag sa min dotter:mamma så där har du varit under hela hennes liv och nu försökerhon att trösta mig.

Varför blev jag en sån här kännslomänniska???

Under mina kreativa dagar orkar jag nästan vad som helst men sen kommer de mörka dagarna och orken är fullständigt slut

Visst vet jag att jag kommer igen men medans det är som nu så är det jobbigt och jag vet att det finns andra som har det mycket mycket jobbigare och att jag borde vara tacksam för mitt liv och visst är jag det....

NU fick jag gnälla lite.

[Reserv]

Det här med att kvinnor känner av närstående (inte bara släktingar nu då) kvinnors mensturationer är juh inget nytt. Kvinnor som umgås ofta har ofta sin mensturation samtidigt. Här har det under många år vart ett evinnerligt toalettande av den kvinnliga delen av familjen en vecka per månad. Hundar brukar juh också ha det så, att tikarna i samma "flock" löper samtidigt. Det är nog fortfarande lite PMS du känner av, och det kan tydligen va´dövande deprimerande enligt min.....hur säger man? F.d. eller avlidna sambo? Men du vet juh att det inte håller i sig så länge, så tröstät du lite godis under dom dagarna du känner av det värsta, nu när det vänt kan du gå ut i vårsolen och njuta Vi har solsken, fast så mycker vårsol är det inte, det är 17 minus.