Det fattas någonting hos oss!, Ett husdjur!? Alternativ

[bikiv]

Det är snart 4 år sedan vår älskade kattfröken lämnade oss efter 17 år! Efter det att den värsta saknaden lagt sig har vi väl känt att det är praktiskt enkelt att vara utan husdjur. Inga problem med kattvakt, balkongdörren kan stå öppen utan rädsla för en katt som nyfiket hoppar upp på balkongräcket och... inga problem med katten i kolonistugan (som innekatt var hon ganska rädd för "utelivet") o s v. Någon slags frihet...

För många år sedan hade vi en stor schäfer, kom till oss som liten valp men som pga fel på bukspottkörteln fick somna in, bara 6 år gammal. Han var så genomsnäll och tillgiven och jag tror den bästa VÄN jag någonsin haft.

Och nu, längtar jag efter ett djur igen! Att älska och få tillgivenhet tillbaka.

Egentligen spelar det inte någon roll, katt eller hund, men jag tror att en liten, mellanstor hund skulle passa bäst in i vårt liv.

Maken är pensionär sedan något år, för min del är planerna att jobba ungefär 3 - 4 år till. Vi tycker om att resa en del och sommarperioden tillbringas i kolonistugan.

Det är nog mest jag som vill ha "tillökning" i familjen, men maken går nog att övertala (han har ett stort hjärta för djur).



Nu är frågan: Vilken hundras skulle passa oss? Lite bekväma har vi blivit med åren. En hund som inte kräver allt för mycket motion (eller pälsvård) är social och som inte skulle må dåligt av att vara hos andra då vi är på resa (2 - 3 veckor).

En sak till: jag skulle gärna ta en vuxen hund, visst finns det hem för hundar som blivit övergivna eller av med sina familjer och som bara längtar efter en ny familj?

[ester]

Ang omplaceringshundar så finns det många orsaker till att hunden omplaceras. Välj ut den ras ni vill ha och ring deras valpförmedling. De brukar även kunna tipsa om vuxna hundar som behöver nya hem. Även om det är behjärtansvärt att hundar som farit illa kommer till en kärleksfull familj så är det ett oändligt jobb. En hund som omplacerats för att den haft ett dåligt hem kanske aldrig kan bli "normal" och en sådan hund kan vara svår att lämna till främmande människor. Kennel eller valpförmedlingar brukar vara mycket bättre. Själv fick jag en gång en tik som det avlats klart på från ett kennel. Jättego tjej!

Spaniel gillar jag. Mjuka, glada och lätta att ha med att göra. Terrier kan ofta vara livliga, envisa och fulla av temperament. En spaniel är mjuk. Gillar även bomullshunden, ifall man vill ha en liten en. Träffade en dam i parken när jag bodde i stan. Hon hade 4 stycken och sa att de inte fällde och att de var väldigt sociala, lugna och stillsamma. Jättesöta!