Det fattas någonting hos oss!, Ett husdjur!? Alternativ

[bikiv]

Det är snart 4 år sedan vår älskade kattfröken lämnade oss efter 17 år! Efter det att den värsta saknaden lagt sig har vi väl känt att det är praktiskt enkelt att vara utan husdjur. Inga problem med kattvakt, balkongdörren kan stå öppen utan rädsla för en katt som nyfiket hoppar upp på balkongräcket och... inga problem med katten i kolonistugan (som innekatt var hon ganska rädd för "utelivet") o s v. Någon slags frihet...

För många år sedan hade vi en stor schäfer, kom till oss som liten valp men som pga fel på bukspottkörteln fick somna in, bara 6 år gammal. Han var så genomsnäll och tillgiven och jag tror den bästa VÄN jag någonsin haft.

Och nu, längtar jag efter ett djur igen! Att älska och få tillgivenhet tillbaka.

Egentligen spelar det inte någon roll, katt eller hund, men jag tror att en liten, mellanstor hund skulle passa bäst in i vårt liv.

Maken är pensionär sedan något år, för min del är planerna att jobba ungefär 3 - 4 år till. Vi tycker om att resa en del och sommarperioden tillbringas i kolonistugan.

Det är nog mest jag som vill ha "tillökning" i familjen, men maken går nog att övertala (han har ett stort hjärta för djur).



Nu är frågan: Vilken hundras skulle passa oss? Lite bekväma har vi blivit med åren. En hund som inte kräver allt för mycket motion (eller pälsvård) är social och som inte skulle må dåligt av att vara hos andra då vi är på resa (2 - 3 veckor).

En sak till: jag skulle gärna ta en vuxen hund, visst finns det hem för hundar som blivit övergivna eller av med sina familjer och som bara längtar efter en ny familj?

[Kalinsi]

Jag tycker att du/ni ska kolla på sällskaphundgruppen.
( http://vovve.net/Raser/raser.asp?p=9 )
Jag tycker att ni ska undvika bruksraser, jaktraser och en del terrier.(så där på rak arm efter era svar)

Det som jag tycker är en bra start är att tänka genom det hela och sätta upp vissa krav.

Som tex inte över 45cm inte väga mera än 20 kg. Ja ni förstår och sen är det lättare för "oss" att hjälpa till.

Att ta en omplaceringen kan vara väldigt jobbigt men samtidigt väldigt givande.
Jag tror helt enkelt att det beror på hunden i sig. Jag har ingen större erfarenhet av det hela då min tös var valp fortfarande när jag fick henne.

Jag håller med dig om att bruksraser och jaktraser och en hel del
terriers antagligen inte är det mest lämpliga.
Dock måste jag lägga in att det inom terriergruppen finns väldigt
mycket olika terriers, allt från stora Airdaleterriers till små
Yorkshireterriers. Och visst finns "terriertemperamentet" hos alla
terriers, men hos några terrier raser är det absolut inte lika påtagligt.