Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          > Hurdant rotsystem har Ask
          Lena N
          Inlägg 27-11-2002, 22:03
          Länk hit: #1


          Medlem
          Antal inlägg: 807
          Medlem sedan:
          15-11-2002
          Medlem nr: 361



          Min son och hans sambo har köpt hus på landet. Där finns en ståtlig ask intill ett stengärde. Min son vill ta bort asken som har fått en del sten att rasa ur stengärdet. Sambon vill ha asken kvar.

          Jag höll ett brinnande försvarstal för asken, drog bl a in de gamla asagudarna i argumentationen. Men när diskussionen övergick till att handla om rotsystemet blev jag svarslös. Varför är det så svårt att hitta uppgifter om växternas underjordiska delar, trots att de ovanjordiska är beskrivna in i minsta detalj? wacko.gif

          Det är så att det finns en brunn 5--6 m från asken. Diskussionen om rotsystemet gällde om rötterna hotar brunnen. unsure.gif


          --------------------
          Lena
          Norra Skåne, zon 2-3

          "Jordens frukter tillhör alla, men jorden tillhör ingen" Rousseau.
           
          Citera
           
          Nytt inlägg
          Svar
          Cilla
          Inlägg 28-11-2002, 23:08
          Länk hit: #2


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Har ännu inte hittat min "rotbok", men här kommer lite annat:

          Rötterna i en fuktig mark är ytliga och vidsträckta, men asken har också djupa rötter och är därför mycket vindtålig. Djupet kan vara lika stort som höjden på trädet. Asken är bandporig, vilket bl a innebär att en rotdel försörjer en särskild gren. Kapar man en rot dör också en gren.

          Alla artiklar som beskriver asken talar om detta med stubbskott. Fäller man en ask har man 25 småaskar som kommer från stubbområdet. Ska man förhindra att trädets rötter skadar brunnen måste man ta bort stora delar av rotsystemet - att trädet skjuter stubbskott innebär att den kan få roten att överleva mycket länge.

          Om man ska kunna avgöra om just den här askens rötter hotar brunnen måste man titta på brunnen. Om asken är stor borde dess rötter för mycket länge sedan ha passerat brunnen, eller gått in i den. Kontakta någon som kan kolla brunnens väggar och se om rötterna tränger in där!

          I övrigt talar artiklar om 250 och 400 gamla askar. Det är alltså ett träd som kan bli mycket gammalt.

          Cilla

          Här är annat kul jag hittade om asken och dess historia:

          Invandrade i början av värmetiden för 8000 år sedan.
          Asken hör till de ädla lövträden. Den är ett vackert träd med högt välvd men ganska gles krona, och grenarna är markant uppåtriktade. Huvudstammen delar sig ofta långt ner i flera huvudstammar.
          Ett av de mest anspråksfulla inhemska trädslagen. Föredrar djup, kalk- och lerhaltig mulljord på underlag med rörligt grundvatten. Har höga ljuskrav. Köldhärdig men känslig för vår frost.
          Har ett vidsträckt och på fuktig mark ytligt rotsystem. Skjuter gärna stubbskott.
          Kan bli 250 år och 35 m högt i Sverige. På Espelunda slott i Närke finns en ask som är 7.3 m i omkrets och 22 m hög.
          Veden är seg och hård med gulaktig splint och ljusbrun kärna. Virket används bl.a. till flygplansbygge, faner, yxskaft, idrottsredskap, hockeyklubbor, spjut, åror, maskindelar, bränsle och massaved.
          Av de näringsrika bladen bildas utmärkt mulljord, där många av våra små snäckor trivs.
          Älg, rådjur, harar och kaniner äter med förtjusning askplantor.
          Kallas ofta Kungaträdet eftersom lövskruden "kommer sist och går först".


          Få europeiska lövträd kan utveckla så stora träd som asken. Ask är ett mycket uthålligt träd och kan uppnå en ålder på 400 år. Asken växer snabbt, de första 2 åren undantagna och utvecklar högstammiga smala, småkroniga träd. Friväxande, skapas grovgreniga, bredkroniga träd med typiska vertikala ungskott. Skotten är ljust grågröna, benknotsliknande. Knopparna sitter korsvis motsatta, dock ofta lätt förskjutna i höjdled. I ungdomen enstammigt, dominerad av toppknotten, endast få sidoknoppar utvecklas. Senare försvagas toppknoppsdominansen och den blir gaffelgrenig.


          Knopparna är mycket säregna, pyramidala, matt svarta, mycket sent utsprickande, vanligen första eller andra veckan i juni. Barken på äldre stammar är mycket jämnt, korthugget uppsprucken med grov textur, närmast påminnande om ek. Karakteristiskt på många äldre träd är den påfallande utbredda stambasen, sockeln. Bladet är 15-30 cm långt, parvis sammansatt av 7-11 småblad, varav ett uddblad. Småbladen är brett lansettlika, sågade, 5-10 cm långa, mörkgröna på ovansidan, ljusa under. Höstfärg, ljusgrön och under gynnsamma förhållanden vackert gul, i mitten till slutet av september, ungefär samtidigt med björk av lokalt ursprung. Blomning på bar kvist i april-maj från sidoknoppar, varifrån den kvastlika blomställningen utvecklas. Blommor först rödvioletta senare grågröna, föga iögon-fallande. Skilda han- och honplantor, men även samkönade individ förekommer. Vingade långsmala, brunsvarta frukter i täta kvastliknande ställningar, länge kvarsittande.
          Ståndort

          Asken växer företrädesvis på fuktiga, näringsrika, helst kalkrika jordar. På alvarmark är ask det vanligaste trädinslaget, torkan till trots. Orsaken torde vara det kraftiga, vittförgrenande rotsystemet. Ask är rel. skuggtåligt men hämmas kraftigt under för tät skärm. Det är ett kulturgynnat träd samtidigt också ett träd som haft stor betydelse för människan, som producent av virke för mångahanda ändamål men också foder. Hamlade askar hör den svenska kulturhistorian till. Asken är ett snabbväxande träd, som i välgallrade skogsbestånd kan avverkas efter 60 år. Asken har ett oförtjänat dåligt rykte i grönytesammanhang. Visst spricker den ut ett par veckor senare än andra träd men lövfällningen är definitivt jämförbar med björkens. Askens lätta skugga ger lagom svalka under nordiska sommardagar. Askens förmåga att utveckla en trädstorlek avpassad efter förutsättningarna samt ett starkväxande, vittförgrenat rotsystem är en stor tillgång i stadsmiljön, vilket gör asken mycket intressant som gatu- och alléträd. I naturliga planteringar och ute i landskapet är asken ett betydelsefullt inslag. Viltskyddas, främst mot rådjur. Ask förekommer i plantskolorna i följande planttyper: häck, ungträd och alléträd. Härdig i zon 5.

          Varm vinter har också inneburit lite snö och ingen riktig rotblöta i samband
          med snösmältningen på våren, som ytterligare kan försvåra torka på våren.
          Eftersom eken är ett bandporigt träd, dvs för att börja transpirera på våren
          måste en ny omgång vida kärl växa till. Vattenupptagningen fungerar dåligt i de äldre årsringarna. Det bör innebära att trädet är särskilt känsligt för vårtorka. (Ask är också bandporig,men inte t.ex. bok och björk).

          Sortegenskaper


          Ask förökas med frö. Fröet ligger över ett år, innan det gror. Det nuvarande E-materialet härstammar från två frökällor i Uppsalatrakten. I båda frökällorna insamlas frö endast från ett fröträd, för att i denna första fas ge ett så enhetligt plantmaterial, som möjligt till uppgradering av park- och alléträd. Till en bredare landskapsanvändning insamlas frö från en annan bra, men ännu inte E-märkt frökälla. E-materialet är härdigt i zon 5. Förädlingsarbete pågår vid Inst.f. Skogs-genetik för framtagning av framtidens askar.

          Källa http://www.eplanta.com/dokument/fraxexuv.html


          --------------------
           
          Citera

          Inlägg i den här tråden
          Lena N   Hurdant rotsystem har Ask   27-11-2002, 22:03
          hans-Ålösund   Jag tycker ni skall behålla asken- den är säkert g...   28-11-2002, 08:42
          Eva Swahn   Lena be om askens liv!! Asken är mitt älsk...   28-11-2002, 15:09
          Cilla   Jag ska kolla askens rotsystem (om inte någon anna...   28-11-2002, 16:03
          Cilla   http://www.juniper.se/odlanu/ask_files/image001.jp...   29-11-2002, 00:03
          Tommy   Vi har en liten ask hos oss som har blivit cirka 4...   29-11-2002, 20:31
          Lena N   Tack alla för svaren, och ett speciellt stort tack...   29-11-2002, 20:51
          Ronny   Man brukar säga att rot och krona står i paritet m...   30-11-2002, 12:24
          Cilla   Tommy, Det är med stor sannolikhet...   30-11-2002, 16:49
          Cilla   Hej Ronny, Jag håller med om att brunnen borde ha...   30-11-2002, 16:58
          Ronny   Cilla, jag menade inte att trädens rotsystem ser u...   30-11-2002, 20:18
          Tommy   Tack Cilla, så om jag inte gör något så växer den...   01-12-2002, 20:48
          Cilla   Tommy, jo de gör de nog. Ett gamma...   02-12-2002, 15:37
          Tommy   Rackarns. Jaja, den är inte för s...   03-12-2002, 07:57
          helull   Mycket intressant kunskap om askar! Vill tillf...   09-12-2002, 09:41
          Gossen Ruda   Förstår inte riktigt vad du menar. Skall man hamla...   09-12-2002, 19:00
          Cilla   Hamling är ett kärt debattämne. Oavsett hur man st...   10-12-2002, 15:49
          helull   Varför inte av båda eller vilket som helst av ov...   11-12-2002, 09:21
          eva skoog   Har ingen råkat ut för Asken besvärliga ovana att ...   11-12-2002, 17:32
          Gunvor Nilsson   Ni som vet - vad är en pilevall? Jag har bara sett...   11-12-2002, 17:50
          Cilla   http://home.klostersfalad.se/~ma501164/flora/bilde...   11-12-2002, 18:19


          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 14-08-2025, 17:29
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon