förstår att du känner det som pest, när du ser hur det ser ut.
visst...det kunde varit någon i familjen, men nu var det inte det, och då lider man för det som gått förlorat.
både rabatter och djur.
och när man själv är helskinnad, så är det dom andra sakerna man mår dåligt av att ha förlorat.
visst, det kommer en vår och naturen är fantastisk, när det gäller brand, växternas rötter tål fantastiskt mycket.
det jag saknar mest, förutom en familjemedlem, efter en husbrand, är nog alla foton på mej och mina syskon som barn
samt alla minnesakerna.
brand är fruktansvärt traumatiskt, även om det bara är saker som en bil eller ett uthus som brinner.
tänker på er.