CITAT (Leia @ 07-03-2006, 09:32)
Jag, som har vargen som ett av mina favorit djur (på samma sätt som någon annan kanske har lejon eller tigrar som "favoriter"), tycker inte heller att det ska få finnas för många av dem. Jag tror att det är då de kan bli farliga.
Det har varit lite diskutioner om storleken på dem här i forumet. Jag sätter därför in ett par bilder. Flickan på bilderna är 11 år, så då kan ni få en uppfattning om hur stora de är. Denna flock var 5 st unga hannar.
Vilka fina bilder. Måste varit en häftig upplevelse att se varg på så nära håll.
Jag har också sett varg i hägn men aldrig klappat. Fast det jag sett utav frilevande varg är att jag förstått att djurparksvargarna är små. Så här beskrivs varg hos jägareförbundet:
En varg mäter 60-85 cm i mankhöjd. Hanarna väger 35-50 kg, medan tikarna väger 30-40 kg och är något lägre än hanarna. Ett spåravtryck är ca 9-12 cm långt om man inte mäter klorna. Framtassarna är lite större än de bakre och steglängden är normalt 120-160 cm, men varierar beroende på vilken hastighet och gångart vargen rör sig i.
Jag de är ändå ganska modesta i sin beskrivning. Jag har sett uppgifter om vikt på skandinavisk varg på uppemot 65 kg.
Mankhöjd uppemot 85 cm så är vargen stor som en shettlandponny ungefär. Den jag såg var större än min shettis. Det var det jag var så tagen av, förutom att den rörde sig med sådan kraft.
Jag har intresserat mig en del för varför vargarna i hägn är så mycket mindre. Jag menar de har gott om mat och borde växa sig stora.
Jag tror det beror på naturens urval. Ensast de kraftigaste överlever i naturen, i djurparken de flesta.
Vargarna i hägn lider brist på motion. En frilevande varg rör sig på 800- 1000 kvadratkilometer. Dvs vandrar mycket. Alla vet att en kropp som används utvecklas till att klara omgivningens krav. En tennisspelare tex kan få sin slagarm att bli nästa dubbelt så tjock som den andra armen.
Sedan så har det med maten att göra. En frilevande varg äter i två steg.
Eftersom den äter kött så måste den få i sig mineraler och annat. Till viss del kan den få det genom att gnaga på ben. Men där är inte hela förklaringen.
Det första en varg äter när den fällt sitt byte är att äta av maginnehållet. Detta har två syften. Dels så är byten ofta gräsätande djur och deras maginnehåll kan bestå av örter och gräs. Detta att äta ett stort antal olika örter samlade från ett stort område är gräsätarnas naturliga minerlafodertillskott. Vargen tillgodogör sig deras mineraler i maginnehållet.
Brist på mineraler djuret kan smälta kan vara en storleksbegränsande faktor.
Syfte nummer två är att eftersom bytesdjuret halv-vägs brytit ner en del av sin föda så har det bildads aminosyror i maginnehållet som vargen behöver för att smälta köttet.
Alltså gör vargen så att den i vilt tillstånd först fäller ett byte och äter av maginnehållet. Han väntar sedan något dygn för att återvända till bytet någon eller några dagar senare för att äta sig mätt av köttet den nu fått möjlighet att smälta. Oftast behöver en varg 2-3 kg kött omdagen. Men i naturen äter den mera i omgångar och kan ta uppemot 8-9 kg i ett enda mål. för att sedan vila magen några dagar.
Det här är inget specifikt för just varg utan för köttätande djur. Hunden är ju besläktad med vargen och alla hundägare vet ju att hundar rätt gärna sätter i sig snusk som spyor och annat. De söker just den frilevande hundens bytes maginnehåll.
Intressant är det i alla fall.
Lojakten gör mig så ledsen
02-03-2006, 20:06
