Kysste en groda i går kväll, på mitt lummiga berg! Alternativ

[Hannele]

En stor padda visade sej i går kväll, när jag vattnade krukorna.
Jag har under flera år sett i skymningen att grodor trivs på vårt berg!
Det är så pass lummigt att djurlivet frodas och vi har alltid vattenskålar, även för småfåglar. Mycket humlor, nyckelpigor, syrsor och fjärilar i år. Det är underbart att se så mycket liv det finns i vår lilla oas – trots att vi omgärdas av kala gräsmattor. Inte skadedjur heller; varken på rosor eller fruktträd. Naturen fixar en egen balans, tror jag starkt på.

[Cilla]

Det blir ju en krock mellan oss människor som vill ha en viss ordning och naturen som vill ha sin. Vi vill ha krusbär varje år men om lössen är många ett år vill de ha också...

Men är det inte så att vi skapar oss själva större problem om vi förväntar oss att kunna skörda blom och frukt varje år av alla sorter som vi har i trädgårdarna?

Jag hoppas på all min blom och frukt varje år, men jag tror inte det förekommit ett år när allt blomstrat och givit frukt. Alltid har något blivit uppätet eller skadat. Upptäckten av detta gör att jag gläds mer de år jag får bra, frisk blom och frukt och att jag accepterar att det ibland inte blir något alls.

Och så tror jag på att odla olika sorter, också om man vill ha många jordgubbsplantor, tomater och annat. Jag tillhör dem som likt ett barn står vid godisdisken och vill ha en av den och en av den andra, och sällan sätter jag mer än en av varje sort på samma ställe.

Folk tycker jag har gröna fingrar, men snarare är det nog att jag planterar så många olika sorter i olika jordar att jag helt enkelt bara måste lyckas någonstans. Och det blir gott nog.