Veden inuti ett träd använder trädet som ryggrad och för transport av en mindre mängd vatten. Det är de yttre hårstråtunna skikten innanför barken som är viktigast för näringsflödet upp till kronan och ned till rötterna. Därför kan ihåliga träd leva länge medan träd med också små skador i barken runt stammen kan döda ett stort träd. (Sådana skapas ofta av gräsklippare.)
Att trädstammar blir ihåliga beror på rötangrepp, ofta beroende på att grova grenar från stammen kapats. Rötan går nedåt och man kan ofta följa det från en avkapad gren och nedåt. Man kan hjälpa trädet att få lite långsammare inre kompostering genom att lätt med handen ta bort det lösa materialet ur stam och ihåligheter så långt man når.
Utan ryggrad blir det dock viktigare att trädet blir hyfsat balanserat tyngdmnässigt så att inte tyngden blir för stor åt ett håll. När man beskär ett träd med ihålig stam går man fram med stor försiktighet och med tanke på viktbalansering. Det är ofta fruktgrenar man gallrar bort eftersom frukten skapar snabb tyngd åt ett håll.
Ett riktigt gammalt äppelträd kan behöva stöttning, men det är om trädet lutar väsentligt mycket. Om man ser till att ha något mycket brett som trädet vilar på (annars växer det in) kan man använda vad som helst som stöttar; skulptur, bock etc.
Jag har några gånger kommit till över 100-åriga äppel- och päronträd som inte har ett enda hål i stammen. Men då har inga grova grenar kapats där heller.
Här är ett underbart exempel - Rydboträdet. Tyvärr toppkapat men helt frisk stam som det krävdes två man att omfamna!
Om ert träd kommer att bära frukt i år ser du om det finns kart i trädet. Vissa sorter är dock vartannatårsbärande, så kanske får du vänta till nästa år.