Varför?, Många njuter av negativa kommentarer Alternativ

[Bettson]

Vad farao beror det på?

Trångsynthet att man hela tiden jämför sin egen situation med andras och inte förstår att andra har det annorlunda. "Walk i mile in my shoes" är ett bergrepp som är helt främmande.

Eller njuter man av att vara elak? Jag förstår inte vad glädje det kan ge.

Eller att man är socialt inkompetent.

Eller att personerna är några gudabenådade personer som ser den "verkliga sanningen" och har till uppgift att korrigera mindre vetande ( typ mig) människor till att göra det rätta.

Senaste tillskottet i min annars så vackra svägerskebukett gör mig tokig. Jag känner det som min plikt att försöka komma överenns för min svågers skull som jag verkligen tycker så bra om. Men det tar på krafterna.

Vad ska man göra. Jag har som policy normalt att berömma det jag tycker ska berömmas. Hittar jag ingenting att ge positiv respons på så letar jag verkligen efter något. Man hittar alltid något om man anstränger sig.
Det man ser och hör som är negativt kan man hålla käften om.

Det verkar inte funka så bra. Ska man bita ifrån, vara elak tillbaka eller bara slå dövörat till.

Jag känner att jag inte orkar med att folk tar den lilla energi jag har ifrån mig.

Eller är det det här som kallas värmeslag

[LadyG]

Jag blir bara elak till sist, jag har inte Bettsons självbehärskning eller ditt överseende, och då tar det för det mesta hus i he-te.

Fast jag vet hur man borde göra, så kan jag bara inte göra så själv. För när jag väl är där s a s så exploderar jag, eller så blir det pyspunka så jag bara väser av ilska.

Tack och lov har jag ingen "sån" i släkten, och de vänner jag haft av den kalibern har jag skakat av mig som gammalt damm vid det här laget. Men jag har inte lärt mig hantera dem.

Tycker synd om Bettson som inte har samma valfrihet, släkt gör man sig ju inte av med hur som helst. Ush, nu är jag irro å hennes vägnar!