|
Här kommer mer text om digitalkameror från Råd och Rön från nr 7, 2000. Även om de testade kamerorna är föråldrade kan den kommenterade texten, som följer här nedan, vara lite lärorik för amatörer.
Ur Råd & Rön 7/00 Test
Test: digitala kameror
Ingen kamera för semestern
Tillverkarna fortsätter löpande att erbjuda köparna nya digitalkameror med högre och högre upplösning. Men trots det är bildkvaliteten fortfarande långt från de konventionella kamerornas.Och visst kan det vara roligt att fota med en digitalkamera, men det blir dyrt.
De testade kamerorna ligger mycket nära varandra på betygsskalan och det är svårt att utse någon klar vinnare. Det som möjligen kan vara avgörande är priset.
Den billigaste kameran, Olympus C21, 5000 kronor, får du för ungefär halva priset jämfört med exempelvis kamerorna från Fujifilm, 7800 kronor, eller Epson, 10800 kronor. Olympus C21 saknar i och för sig zoom men är bortsett från det väl jämförbar med de övriga kamerorna. En zoom är knappast värd så mycket pengar och bildutsnittet kan du själv bestämma i datorn. Annars borde det fortfarande gå att använda den beprövade tekniken att själv ta ett steg närmare motivet.
Det finns slående likheter mellan försäljningen av digitalkameror och tillverkningen och marknadsföringen av persondatorer. Så snart du för dyra pengar har köpt en dator av senaste snittet och hunnit vänja dig vid den, visar det sig att den har blivit gammal och att prestanda är för dåliga.
På samma sätt är det när det gäller de digitala kameror som säljs i affärerna. Antalet punkter, så kallade pixlar, som bygger upp den digitala bilden avgör också upplösningen och därmed kvaliteten på bilden. På samma sätt som datorernas minne och snabbhet ständigt ökar så fortsätter tillverkarnas jakt på de digitala kamerornas pixlar.
När vi testade digitalkameror i Råd & Rön nr 11/98 hade de en upplösning på under en miljon pixlar. Idag är de kamerorna i det närmaste antika. Nu har upplösningen mer än fördubblats till runt två miljoner pixlar och det råder ingen tvekan om att antalet bildpunkter kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. Idag finns redan tekniken för att tillverka kameror med tio miljoner pixlars upplösning.
Kvaliteten på bilderna från de digitala kamerorna som amatören får i händerna idag går ännu så länge inte att jämföra med bilder från konventionella kameror. Upplösningen är alldeles för dålig.
Men att tekniken för bättre bildupplösning finns bevisas av att flera dagstidningar redan har gått över till digitalt foto. Priserna på dessa kameror är dock rena fantasisummor för den vanliga konsumenten.
Att de digitala kamerorna trots allt söker sig in i professionella sammanhang pekar ändå på att det finns klara fördelar med tekniken. Genom att hoppa över filmen och istället lagra bilderna digitalt på ett minneskort kommer man runt hela jobbet med att framkalla bilderna i laboratoriet.
Att plåta med en digitalkamera kan vara mycket roligt, och fotograferandet avdramatiseras radikalt. Med den digitala tekniken kan du nämligen ta hur många bilder du vill utan att det kostar film och framkallning. Resultatet ser du direkt på kamerans display, och du kan redan då bestämma dig för om bilden är värd att sparas eller inte. Det är helt enkelt bara att knäppa på och om bilden inte blir bra kan du radera den direkt.
De bilder du vill behålla lagras på ett litet minneskort som sitter i kameran. Korten kan vara av de tre typerna Smart Media, Compact Flash och Memory Stick. Det är tre konkurrerande system som inte skiljer sig nämnvärt åt i prestanda. Hur många bilder du kan lagra på ett kort beror på dels hur stor lagringskapacitet kortet har, dels vilken upplösning du väljer att lagra bilderna i. Om du väljer hög upplösning för att få bästa möjliga kvalitet på bilderna kan du ibland bara lagra en enda bild på minneskortet.
Det här är naturligtvis ett problem. Den som vill ha den digitala kameran med sig för att dokumentera semesterresan måste hitta något sätt att lagra alla bilderna. Extra minneskort kostar mellan 600 och 1000 kronor. Med den prisnivån blir det att ta med sig en bärbar dator på resan för att lagra sina bilder.
Samtliga kameror i testet levereras med dataprogram för att föra bilderna från kamerans minneskort till datorn. Väl i datorn kan du själv med hjälp av olika bildbehandlingsprogram göra det som med den konventionella fototekniken tidigare gjordes i labbet. Men kontrollera att kamera och program fungerar tillsammans med din dator.
I bildbehandlingsprogrammet är det i stort sett din kreativitet som sätter gränserna för vad som är möjligt. Du kan göra små ändringar i ljus, färg, eller kontrast och beskära bilderna, men du kan även retuschera och rita i bilden.
Med den digitala kameran i handen ökar alltså amatörfotografens möjligheter att behandla bilderna, samtidigt som den filmlösa kameran ger frihet att ”skjuta från höften”. När man inte behöver tänka på att varje exponering kostar pengar, ökar möjligheterna att chansa och pröva sig fram till ett lyckat resultat.
Men de digitala kamerorna är dyra. På tok för dyra i jämförelse med många konventionella småbildskameror som dessutom erbjuder bättre bildkvalitet.
Kostnaderna slutar heller inte i och med att själva kameran är inköpt. När bilden väl är tagen ska den överföras över till en dator och för att det hela ska gå smidigt och vara roligt krävs att datorn är tillräckligt modern och snabb.
Att bara titta på bilderna på en datorskärm är ju heller inte särskilt roligt. Nästa steg blir att överföra bilden från datorns hårddisk till papper. För att pappersbilden ska ha någorlunda samma standard som de bilder vi är vana vid från våra fotoalbum krävs alltså en färgskrivare av hög kvalitet. Vill man ha bästa möjliga resultat får man även räkna med att det rinner iväg slantar till inköp av speciellt papper som ger den rätta fotokänslan.
Så länge kamerorna är så pass dyra som idag, och även den fortsatta kedjan på väg till färdigt fotografi, så blir poängerna få för den som vill se digitalkameran som en ersättning för den vanliga kompaktkameran.
Än så länge får den vanliga semesterfotografen betala ett på tok för högt pris för bilder av alldeles för låg kvalitet. Men det är för den växande skara svenskar som bygger sina egna hemsidor på internet som den digitala kameran kan vara intressant. För den som vill uppdatera sin sida med bilder i regelbunden takt erbjuder digitalkameran sina fördelar. Med den i händerna tar det inte lång stund från det att motivet är utvalt till dess bilden ligger ute för beskådan på nätet. Med de bildformat som används på en hemsida och med dagens dataskärmar räcker kamerornas upplösning väl.
Å andra sidan kan den som är road av att jobba med sin hemsida, men som tycker att de tekniska prylarna redan gräver för djupa hål i plånboken, istället investera i en scanner. En billig scanner kostar en bråkdel av vad man idag får lägga ut för en digital kamera, och med scannerns hjälp kan man föra över bilderna från en konventionell papperskopia till datorn. På så sätt får man även bättre upplösning på bilderna än med den digitala kameran.
För den vanliga konsumenten, som inte har ett specialintresse för foto eller teknik, kan det helt enkelt vara bäst att ”vänta och se” inför köpet av en digitalkamera.
Vad säger tabellen?
Betyget är 1–5, varav 5 är bäst.
Testet är utfört i Tyskland av ICRT, International Consumer Research & Testing. Hanterbarheten är provad av Konsumentverkets Testlab.
Pris, cirka kommer från leverantörerna. Priserna kan variera mellan olika affärer.
Bildkvalitet är ett samlingsbetyg för en rad olika komponenter; upplösning, färgåtergivning och brus i bilden.
Sökare är betyget för hur bra det som syns i sökaren stämmer överens med den färdiga bilden. Här har man tittat både på beskärning och återgivning av färg och ljus.
Blixten har betygsatts utifrån funktionen för reducering av röda ögon, blixtens spridning och färgåtergivningen.
Hanterbarheten är bedömd utifrån följande egenskaper:
* Hur pass lättbegriplig bruksanvisningen är.
* Hur pass lätt det är att ställa in kameran och använda dess olika funktioner.
* Bildbehandlingen.
* Kamerans snabbhet vid fotografering, hur lång tid som går åt mellan varje exponering.
* Hur lätt eller svårt det är att byta batterier och lagringskort för bilder.
Objektivets brännvidd avgör hur mycket av motivet som kommer med på bilden. Ju lägre siffra, desto mer kommer med på bilden. Ju högre siffra, desto närmare kommer man motivet.
För kameror med zoom-möjlighet anges högsta respektive lägsta brännvidd. För de två kameror som har fast objektiv anges endast en siffra.
Objektivets ljusstyrka anger bländarens storlek. Ju lägre siffra desto bättre ljusstyrka. Att fotografera med zoom kräver mer ljus. I tabellen anges ljusstyrkan med minsta och största zoom.
Upplösning är maximalt antal pixlar (punkter) i bilden. Ju fler punkter desto detaljrikare bild.
Bildminne anger vilken typ av minneskort som kameran levereras med, samt vilken kapacitet detta har.
Kapaciteten anges i megabyte, MB. De tre konkurrerande systemen för minneskort är Compact Flash, Smart Media och MemoryStick. Olympys C-2500L kan använda både Compact Flash och Smart Media
Bildkapacitet talar om hur många bilder som ryms på ett minneskort, med högsta respektive lägsta upplösning. Den lägsta siffran gäller bilder med maximal upplösning.
Batterier anger vilken typ av batterier som följer med kameran. Kamerorna levereras antingen med speciella laddningsbara batteripaket eller med laddningsbara standardbatterier.
Råd & Rön rekommenderar
En digitalkamera är inget bra val som ersättning för den vanliga ”turistkameran”. Den är ännu mycket dyr och utvecklingen går fort. En kamera som säljs idag är sannolikt omodern om något år.
För den som är intresserad av att jobba med den egna hemsidan kan en digitalkamera vara ett bra verktyg.
Då är Olympus C21 ett bra val. Det är den billigaste kameran och saknar zoom, men i övrigt är prestanda väl jämförbar med de andra betydligt dyrare kamerorna i testet.
--------------------
Eva i zon I
|
Vill ha en digitalkamera! Men vilken?
07-12-2002, 00:34
