Finns föbud mot höga växter?, växtval och planteringsråd Alternativ

[Eva Swahn]

Nu närmar sig tiden för att plantera buskar och träd. Och du som orkar hänga med i turerna kring mitt radhusområde anar nog att det är större växter jag är intresserad av.

Nu undrar jag om det finns en lag som förbjuder att man planterar höga växter i n n a n f ö r befintlig häck. Det är en bostadsrätt jag besitter (HSB) och trädgården ingår i det som är "mitt" - det har jag kollat. Jag har också kollat att det inte finns några tillägg i vår brf-stadga som säger något om trädgårdarna.

Men det finns en oskriven lag, som jag mer än en gång fått kastat i ansiktet av en av viktigpettrarna här, att "allt ska vara lika". Denna "lag" kommer jag nu att med civil olydnad att bryta Ja, egentligen har jag redan trotsat den med att ha en svängd gång i stället för rak. Och så har jag tagit bort en cementgång som soptömmarna använde - jag ansåg att det var fånigt att ha två parallella ingångar med fyra meters mellanrum, istället har jag slutit trädgårdsrummet med att förlänga häcken och rabatten. Soptunneskåpen har jag använt till annat...

Igår kväll var jag inne på norska och danska trädgårdssidor. Då förstod jag att det finns lagar i dessa länder om hur höga växter man får ha vid gräns: 1.80 cm höga verkar gälla. Plus att som jag förstod skulle man ha tillåtelse av grannarna. Hoppsan!

Staket och plan har ju vi - men växter har vi väl inte? Det gäller ju inte heller för min del i tomtgränsen utan som sagt innanför häcken. Det är väl ändå tillåtet?

Sen gäller det växters höjd i närheten av "tomthörnen". Jag omges av cykel- och promenadgångar - gäller här samma regler som i gathörn att man inte får ha höga, skymmande växter här? Gångarna tillhör vår förening så att när folk använder dessa är de inne på "vårt" område.

Växtval - jag har tidigare tagit upp frågan. Jag vet att kloka Cilla hade synpunkter mot att välja thuja, hon påpekade mycket riktigt att en thujahäck lätt upplevs som en kompakt vägg att man kan känna sig instängd. Jag har gått runt i områden där sådana växer och håller med.

Men jag har nu ändå kommit fram till att den mest ändamålsenliga, för min ekonomi lösbara och snabbaste lösningen är thujor. Jag har hittat en plantskola som har cirka 1,60 höga thujor "Brabant" för 124 kr. (Bra pris?) I första hand tänker jag att ha dem längs trädgårdssidan som är "akut" - där oxbärshäcken är lägst, där grannarna är som "flitigast" och den "stora" trädgårdssidan vetter - en del av trädgården jag aldrig vistas i nu. Åt detta håll vetter den stora uteplatsen, mina vardagsrums- och köksfönster (vilket kan vara nog så besvärande under den mörka årstiden) och behöver alltså skydd av växter året runt.

Min idé är att inte disciplinera thujorna så att de upplevs så kompakta - gärna lite rufsigare stuk - inte plantera dem så väldigt tätt samt att eventuellt stamma upp dem lite nertill så att man kan se stammarna, och sen ska de inte få växa sig hur höga som helst. Sen ska jag naturligtvis ha annan växtlighet innåt trädgårdssidan. Vad tror ni? Kan det fungera?

Nu undrar jag hur nära den tjugo år gamla oxbärshäcken kan jag plantera mina thujor? Med vilket plantavstånd ska jag plantera thujorna om jag vill ha insynsskydd utan att behöva uppleva den kompakta väggen? Jag kommer (troligen) inte att ha thujor längs den andra insyns-trädgårdssidan, som är "halvakut", utan här kommer jag att blanda barr- och lövfällande växter, för inte behöver man väl ha samma växter runt om?

Nu kan väl vän av ordning, och dom som har läst mina andra inlägg om radhusproblematiken, fråga sig varför jag valde att köpa detta radhus när jag besväras så av insyn. Ja, för det första anade jag inte att grannarna skulle vara så besvärande, själv är jag mycket tolerant och besvärar inte någon i onödan. Sen ligger huset i utkanten av radhusområdet. Jag har naturen inpå knutana på ena hållet - grannarna på andra Sen såg jag direkt vilken potential gavelhusträdgården hade i att skapa små rum, utmärkt planerad bostad (med möjlighet att inreda 25 kvm på ovanvåningen), stort uteförråd, garage ja, allt är jättebra. Nu ska jag bara skapa en trädgård som jag kan vistas i åt alla väderstreck.

[Eva Swahn]

Den nya bostadsrättslagen, gällande från 1 april 2003, ger bostadsrättsinnehavaren en större frihet. Här nedan kommer utdrag som gäller förändringar i lägenheten och störningar i boendet. Till "min" lägenhet, i detta fall radhus, hör trädgården.


Förändringar i lägenheten

Bestämmelsen om vilka förändringar i lägenheten som kräver styrelsens tillstånd förtydligas och utvidgas. Efter lagändringen kommer bostadsrättshavaren inte utan föreningens tillstånd får utföra åtgärder i lägenheten som innefattar

1. ingrepp i en bärande konstruktion
2. ändring av befintlig ledning för avlopp, värme, gas eller vatten, eller
3. annan väsentlig förändring av lägenheten

I lagtexten anges också att styrelsen inte får vägra att medge tillstånd till en åtgärd som nu nämnts om inte åtgärderna är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Föreningen kommer vidare att i stadgarna kunna utvidga rätten till förändring genom att föreskriva att styrelsens tillstånd inte behövs för en i lagen angiven åtgärd. Någon möjlighet att i stadgarna inskränka rätten till förändring kommer inte vara möjlig.

I nuvarande lagregel är utgångspunkten att bostadsrättshavaren inte utan styrelsens tillstånd får göra någon väsentlig förändring i lägenheten. Bostadsrättsutredningen har påpekat att avsaknaden av vad som skall anses vara väsentlig förändring utgör ett problem för bostadsrättsföreningar och bostadsrättshavare. Regeringen har ansett det angeläget att tydliggöra den gräns som bör gälla för vilka förändringar bostadsrättshavaren alltid bör ha rätt att göra respektive vilka förändringar som bör kräva tillstånd från styrelsen eller medgivande i stadgarna. Säkerhetsaspekterna gör att det inte är lämpligt att tillåta åtgärder som innefattar ingrepp i bärande konstruktioner utan samverkan med föreningen. Vidare anser regeringen att det alltid bör krävas tillstånd för åtgärder i lägenheten som avser installation eller förflyttning av våtrum, toalett eller kök. Det rör sig i dessa fall om utrymmen till vilka hör gas-, vatten-, värme- eller avloppsledningar. Sådana utrymmen bör bostadsrättshavaren inte få installera eller flytta på egen hand. Åtgärder av detta slag torde typiskt sätt kunna medföra olägenhet för föreningen eftersom det är föreningen som svarar för i vart fall de gemensamma delarna av sådana ledningssystem.

För att göra bestämmelsen tydlig har regeringen angivit att tillståndsplikten skall avse åtgärd som innefattar ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten. Elledningar omfattas inte av den generella tillståndsplikten. I detta sammanhang bör påpekas att det i HSBs normalstadgar anges att föreningen ansvarar för samtliga ledningar som föreningen försett lägenheten med avseende radiatorer och vattenarmaturer eller de anordningar för avlopp, värme, gas, el och vatten som föreningen försett lägenheten med. Bostadsrättshavarens ansvar begränsas i dessa avseenden endast till målning. Den nya lagregeln innebär att bostadsrättshavaren kommer att få vidta ändringar på elledningar och ventilation, trots att föreningen har underhållsansvaret. Detta är något som får beaktas vid framtagandet av nya normalstadgar.

Någon möjlighet att begränsa rätten till väsentlig förändring i stadgarna ges inte. Istället anser regeringen att det bör liksom idag vara möjligt att i stadgarna medge en mer vidsträckt rätt till förändring utan styrelsens tillstånd. Det innebär att föreningarna i stadgarna kan undanta åtgärder av visst slag från kravet på styrelsens tillstånd. Lagförslaget innebär vidare att styrelsen inte får vägra att medge tillstånd till aktuella åtgärder om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Det innebär att tillstånd inte skall få vägras om inte styrelsen har tunga skäl för detta.

Störningar i boendet

En motsvarighet till hyreslagens regler om störningar i boendet införs i bostadsrättslagen. Det innebär att störningar definieras i lagtext. Bostadsrättshavaren skall när han använder lägenheten se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadligt för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de skäligen inte bör tålas. Bostadsrättshavaren skall även i fortsättningen anmanas att vidtaga rättelse när störningar uppstår. Om störningarna inte upphör får föreningen precis som nu säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning. En nyhet är dock att vid särskilt allvarliga störningar ges föreningen rätt att säga upp bostadsrättshavaren utan att uppsägningen föregås av en rättelseanmaning. Denna rätt att säga upp utan föregående rättelseanmaning vid störningar gäller dock inte om störningarna inträffat under tid då lägenheten varit upplåten i andra hand med styrelsens godkännande eller hyresnämndens tillstånd. I de fallen krävs en rättelseanmaning även vid särskilt allvarliga störningar. Tvister i mål om störning skall enligt regeringen handläggas skyndsamt av domstolarna.