Lillan gråter Alternativ

[ester]

Nu är inskolningstiden över och min lilla, lilla 2-åriga bebis ska vara ensam på dagis.
Och det vill hon inte!!!! Vi startar bra med en kombination av nya tänder och förkylning. Dessutom jobbar både jag och pappan dagtid båda två hela veckan. Lillan gråter när jag lämnar henne och det känns så jobbigt. Hon har förstått att jag ska lämna henne där och hon bubblar och vinkar och säjer hejdå på väg till dagis, men när det väl är dags klamrar hon sig fast vid mig och skriker. Dagisfröken tar henne och bär iväg henne och jag känner mig som en riktig skurk. Jag är onda mamman för det är jag som lämnar henne. Sedan kommer den goda pappan och hämtar
Hon vill inte riktigt äta, fast det tror jag beror på tänderna. Pappan tog ledigt i måndags och i går och i dag har han åkt tidigare från jobbet för att det inte ska bli så långa dagar. I morgon och på fredag får jag sluta två timmar tidigare. Men jag måste ju ändå lämna...
När pappa hämtar är hon glad, men de säjer att hon är ganska ledsen under dagen. Ändå knatar hon glatt på när vi ska in till dagiset så hon vill gärna vara där, men tillsammans med mamma eller pappa.

Är det bara att hålla ut eller finns det knep? Jag försöker att vara glad och käck och vinka.

Usch, varför ska man jobba så långa dagar? En stund räcker väl?

[netaave]

När inskolningstiden så att säga var över så när mamma följde med henne till dagiset så gick de ( iden mån de kunde) till dagiset tidigare  och mamman följde med in och var där bara några minuter tills dottern "glömde bort" sin mamma.....som då smög sig därifrån.

Gör aldrig så!!!!!!
Vad är det för dagispersonal som tillåter det?
Det kan ju resultera i att dottern slutar lita på sin mamma.
Herre gud jag blir alldeles upprörd när jag läser det där.

Att din lilla älskling gråter är nog ganska naturligt, det brukar i de flesta fall ge sig.
Barn är olika mogna på att lämnas och hon kanske behöver lite mer tid där själv innan hon blir varm i kläderna. Hon är ju glad när pappan kommer och hämtar så så hemskt kan det ju inte vara. Hon är ju också glad och positiv när ni går dit, då tänker hon förmodligen på barnen hon leker med och alla grejer där som är nya och spännande för henne.
Sen "kommer hon ihåg" att du ska gå och då kommer tårarna "för så enkelt ska väl inte mamma ha det att hon bara kan gå eller" det är nog början till den protest jag skrev om i en annan dagistråd. Det kan ju hända att du stannar, eller det kan ju hända att du kommer om hon gråter.

Försök att ha en så lugn lämning det bara går, ta av dig ytterkläderna och gå med in en stund men förbered henne på att du kommer att göra det och tala också om att du ska gå efter en stund.
Se till att hon vinkar till dig tillsammans med en personal, gör en ritual som återkommer det skapar trygghet, låt henne gråta, men gråt inte själv så hon ser det.
Begär ett föräldrasamtal, ett s.k. inskolningssamtal där du tillsammans med den personalen som är ansvarig för just din flicka kommer överens om den ritualen, det känns som ni i det här fallet behöver göra något annat än att vinka och att fröken sen går iväg med henne.
Du har rättigheter även som förälder. Och vi personal är flexibla och vill att det ska bli bra.
Det kommer att gå bra! Lycka till!