”Auf welchem Fall” hör ihop, inte ”Fall Suplicanti”. Gubben KUNDE i princip heta Suplicanti, om namnet förekommer tidigare (eller senare) i texten. Man kan ju även tänka sig det som termen för ”den ansökande”, men då blir det svårt att förklara ändelsen –i. (Läser vi ”de ansökande” i plural, blir det i stället svårt att förklara ”er” och verbformen ”möge”.) Detta var väl innan någon enhetlig tysk ortografi eller grammatik fanns.
Rådet tilldelade honom också arbete: ”Det ska gjutas fyra mörsare, och i så fall får Suplicanti (sökande) för sitt eget och de sinas uppehälle fortsatt behålla den arbetskraft som han hittills erhållit i denna oroliga krigstid.”
Då slipper vi grubbla om det ska vara ”gesäll” eller vilken som helst ung man…
|